När jag var på Moderna Museets utställning om den franska konstnären Niki de Saint Phalle passade jag på att köpa en bok om henne. I fem essäer får vi veta mer om hennes liv och i resten av boken (ca 75 %) finns hennes konstverk presenterade.
Trots en hemsk barndom som präglats av sexuella övergrepp är Niki de Saint Phalles konst positiv och full av liv och färger. Såhär uttrycker hon det själv i ett citat i boken:
By making gay, joyous sculpture maybe I’m saying ”look, the world is awful, but it is also great. So, let’s enjoy its greatness.” My work is about color, the changing of colors for dreams and emotions – red, blue, yellow, green, purple. And it’s about roundness and the curves of nature. My work gives me hope, enthusiasm, structure. My work is my REAL DIARY.
Hennes kvinnofigur, Nana, är den hon blivit mest känd för. I Sverige gjorde hon en katedral av en stor Nana i utställningen Hon 1966. Det är också i den figuren som du kan se hennes feministiska engagemang. Den underbara kvinnan är en hyllning till kvinnans former och är väldig olik henne själv, som hade en slankare figur. Till vänster ser du en modell av katedralen Hon från 66.
Hennes största projekt i slutet av sitt liv var en gigantisk trädgård i Toscana, Italien. Den kallas Taro Garden och innehåller stora skulpturer som tog hennes många år att färdigställa. Hon bodde i en av skulpturerna fram till sin död. Hon dog 2002, 71 år gammal.
Jag är mycket glad över att ha en konstsamling av henne i min bokhylla. Och framförallt är jag glad över att ha ett konstverk av henne på väggen i mitt vardagsrum.
1 ping
[…] Cecchetto, Stefano (red) – Niki de Saint Phalle 2009 […]