Varför jag är liberal feminist

Efter att ha skrivit om kvotering häromveckan fick jag frågan från Visselpaj om hur jag motiverar min liberala och feministiska åskådning och vad som skiljer mig från en vänsterfeminist.

Att kort skriva varför jag är liberal slutar oftast i klyschor som att alla individer är lika mycket värda, och det säger oftast inte så mycket. Låt mig säga såhär: jag tror på det kapitalistiska systemet, jag är inte jätteförtjust i generösa bidragssystem och jag anser inte att alla måste ha råd att operan. Pratar man politik med mig så är det ganska uppenbart att jag är liberal och inte vänster.

Hur kommer det sig att jag är feminist då? Jag ser att det är skillnad på hur kvinnor och män behandlas i samhället och jag vill göra något åt det. Ganska enkelt förklarat, men svårare att översätta till konkreta åtgärder.

Jag anser inte att allt måste vara konkreta åtgärder, och där har vi en stor skillnad mellan en liberal och en feminist på vänsterkanten. Till exempel rasar jag gärna över sexistisk reklam, men jag vill inte förbjuda ”sexualisering av det offentliga rummet” (som har varit uppe som förslag). Jag kan problematisera porrindustrin utan att för den del vilja förbjuda eller censurera (nu är det väl så gott som en död fråga med tanke på att folk lägger upp sina privata filmer på nätet och därmed konkurerar ut mycket av den etablerade porren). Jag vill också uppmärksamma det faktum att företagsledare oftast är män, utan att vilja kvotera varken ledare eller styrelseledamöter.

Konkreta åtgärder som jag tycker att man bör göra är reformera och strama upp föräldraförsäkringen, inklusive göra den helt individuell och icke-överlåtelsebar. Jag anser att torsklagen är bra och bör finnas kvar, även om den nog bör ses över och utredas. Jag tycker att RUT är en viktig jämställdhetsreform då den ger kvinnor som tidigare arbetat svart, möjlighet till ett socialt skyddsnät som vitt arbete ger.

Det kommer ofta kritik mot liberala feminister, både från vänster och höger. Från vänster är man ingen riktig feminist och från höger så anser många att man bör hålla ihop som kvinnor och inte klanka ner på någon av sitt eget kön.

Kritik från vänster:
Är en liberal inte en äkta feminist. Jag fick en länk till ett inlägg om högern och feminismen på bloggen Zettermark. Zäta skriver lite om gamla liberala och feministiska filosofer såsom John Stuart Mill och säger att han förmodligen skulle varit nöjd med dagens samhälle. Detta tar hon upp för att visa att det är inom vänstern den sanna feminismen finns. Det är lätt för henne att säga så bara för att det såg så mycket värre ut på 1800-talet och jag tycker att det är ett billigt sätt att dribbla bort det faktum att den liberala feminismen är väldigt gammal. Vänsterfeminister vill gärna ha monopol på feminismen och det tycker jag är illa. Även om vi inte håller med varandra i allt så bör vi inte kasta i ansiktet på varandra att vi inte är tillräckligt goda feminister.

Kritik från höger:
Ofta när jag debatterar saker som jag anser fel (men inte alltid vill förbjuda) får jag höra att man som feminist bör anse att kvinnor ska hålla ihop och inte bråka med varandra. Detta har jag hört från kvinnor som vill vara hemmafruar och kvinnor som med en dåres envishet försvarar rätten att föras fram till altaret av sin far. Att vara feminist är inte att hålla ihop, det är att stå upp för våra rättigheter. Alla kvinnor är inte feminister och vill inte ha ett samhälle där individer går före kön. De trivs i sina könsroller och vill kleta på dem på alla andra också. Det måste man kunna kämpa emot!

8 kommentarer

Hoppa till kommentarformuläret

    • Carl17 oktober, 2011 kl. 03:39

    Den intressanta skiljelinjen är huruvida man likt socialister tar till staten för att genomdriva förändringar som man själv sympatiserar med, eller om man är liberal och litar till yttrandefrihet, öppen debatt och opinionsbildning för de goda värdena. Den skiljelinjen diskuteras sällan eftersom även många som ser sig som ”liberala” feminister är beredda att drämma till med lagstiftning – om än kanske inte lika ofta som vänsterfeminister.

    Man kanske i detta borde skilja på socialliberala feminister och klassiskt liberala/libertarianska feminister.

    1. Jag kan egentligen bara se att jag förordar lagstiftning när det kommer till föräldraförsäkringen, men det är för att den finns och att jag anser den orättvis och att den motverkar jämställdhet, såsom den är utformad idag.

      Du får gärna exemplifiera när socialliberala feminister (jag kallar mig inte socialliberal) vill lagstifta. Jag tycker ofta att man bli misstänkliggjord när man diskuterar missförhållanden och att många felaktigt tror att man är för kvotering, tex.

  1. Intressant! Ja, det är viktigt att skilja mellan att vara starkt emot något och att vilja förbjuda det.

    1. Ja! Och jag har insett att ofta kritik från höger brukar handla om att man vill förbjuda eller kvotera utan att man själv nämnt det. Att jag driver den här bloggen är ju ett sätt att driva jämställdhetsfrågor, utan att förbjuda ett dugg.

    • Mikael9 maj, 2017 kl. 11:06

    Jag kan hålla med dig i mycket, men jag kommer aldrig kalla mig feminist. Detta för att det symboliserar vänster, alla dagar i veckan.

    Har under lång tid noterat att de som kallar sig liberal feminister har svårt att stå upp för en man som inte får stöd inom t.ex psykiatrin, men när en kvinnan får problem med liknande vård då är det allt fel.

    Hur kan det komma sig att män inte får samma stöd om det nu är jämställdhet som är det som feminismen skall stå för?

      • Hanna9 maj, 2017 kl. 08:48
        Författare

      Nja, bara för att du tycker att det symboliserar vänster betyder det ju inte att det gör det. De första feministerna var liberala.

      Det är självklart fel att män och kvinnor inte får samma vård, oavsett vilket kön som bli förfördelad. Jag har aldrig hört en feminist som aktivt stödjer att män bör får sämre vård, så jag antar att din iakttagelse bygger på att du förväntar dig att feminister ska kämpa lika mycket för män som för kvinnor. Det är inte samma sak och jag är ledsen om feminister inte är så benägna att stå upp och slåss för män som säger att feminismen är idiotisk. Varför skulle män få samma stöd när män inte ger samma stöd?

        • Mikael1 juni, 2017 kl. 08:42

        De flesta hemmasittare i från skolan är pojkar. De får inte stöd i skolan för att kunna ta del av undervisningen. Detta uppmärksammas otroligt lite av feminister. Däremot är det okej att lyfta att högpresterande flickor skall ha mer stöd för att bli bättre.

        Är detta var feminismen står för? att premiera flickor p.g.a. kön. För min del som liberal och för jämställdhet så vill jag att alla, oavsett kön, skall kunna få det stöd de behöver.

        Skulle denna polariseringen försvinna/avta så skulle troligen ämnet feminism bli mer än ”kvinnofrågor”, vilket troligen skulle gynna jämställdheten.

          • Hanna1 juni, 2017 kl. 08:25
            Författare

          Att killar skolkar och att högpresterande flickor hålls tillbaka står väl inte i motsats till varandra? Jag tror att ALLA feminister skriver under på att alla, oavsett kön, ska få det stöd de behöver.

          Feminismen är mer än kvinnofrågor idag och den är inte polariserad, men tack för tipset. Alltid lika kul med män som ska tala om för feminister vad de bör fokusera mer på för att de ska gilla dem 🙂

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte att publiceras.

Time limit is exhausted. Please reload CAPTCHA.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.