Recension: Kiss, Judit Ágnes; 24 dikter; 2015

24 dikterJudit Ágnes Kiss är från Ungern och hennes diktsamling 24 dikter är framtagen i samarbete med förlaget Brända Böcker (som av alt att döma bara verkar ge ut ungerskspråkig litteratur). På baksidan av boken kan vi läsa att Kiss skriver för det mesta bunden poesi som så många andra poeter från Ungern och det är ju självklart inte lätt att översätta. Jag tyckte ändå att det var värt att ge mig på en svensk samling med dikter av Kiss.

Jag visste inte riktigt vad jag skulle förvänta mig. Jag hörde talas om Judit Ágnes Kiss bär jag försökte göra efterforskningar på Bokmässans hemsida på jakt efter ungerska kvinnliga författare att läsa. Jag hade inte hört talas om Brända böcker förlag, men kontaktade dem för ett recex och fick ett utan omsvep några dagar senare.

Med denna bakgrundsinfo satt jag tänderna i Kiss dikter och efter bara några sidor blir jag glatt överraskad att hon är feminist och efter ytterligare läsning inser jag att hon inte är någon regimtrogen poet utan ger sitt stöd åt romer, judar och till och med homosexuella.

Från dikten Vädjan:

Bli kvar för att ge ditt försvar!
åt den som saknar väg,
vare sig fattig, utan hem,
rom, jude eller gay

Den mest feministiska dikten är Balladen om dubbelmoralen som innehåller följande rader:

Om pojkens vätskor kokar vilt i kroppen
och han väntar på ett eldigt samlag:
”den lille tuppen säger man och muntrar opp en
”den ollonborren bär på fina anlag”

Men tonårsflicka om du vill i sängen
med någon (ursäkta nu mitt språk),
”den lilla horan” blir då genast domen
”hur blir det sen om hon redan är kåt?”

Jag älskar dikter på rim, men det är såklart svårt att läsa det översatt. I Kiss dikter kan vissa strofer vara på rim och andra inte. Jag vet inte om detta beror på översättningen eller för att det är hennes stil. Men oavsett vilket är det fantastiskt bra och Kiss ger en röst åt de ungrare som inte tycker som regimen.

Jag ser fram emot att lyssna på Judit Ágnes Kiss på bokmässan!

Läs mer: Adlibris, Bokus

1 ping

  1. […] så regimtrogna. På ett seminarium om hur det var att vara kvinna och författare i Ungern pratade Àgnes Judith Kiss om att hon arbetat som frivillig på tågstationen i Budapest dit många flyktingar kommit. Hon sa […]

Kommentera

Your email address will not be published.

Time limit is exhausted. Please reload CAPTCHA.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.