Mrs America är en fantastisk feminist TV-serie!

Mrs America

Mrs America är en TV-serie på HBO om den amerikanska kvinnorörelsen på 70-talet. I centrum står kända feminister som Gloria Steinem och Betty Friedan samt den konservativa hemmafrun Phyllis Schlafly. Det handlar om författningstillägget för jämställdhet, ERA, som skulle ratificeras i minst 38 amerikanska delstater. Phyllis Schlafly startar en rörelse för att stoppa det. Jag varnar för spoilers i den här texten. Jag kommer inte att avslöja hur serien slutar, men kommer att resonera kring de verkliga händelserna och hur de slutar.

Cate Blanchett som Phyllis Schlafly är helt fantastisk! Hon fångar den politisk hängivna kvinnan som vill ha rätt att vara hemmafru, samtidigt som hon vill vara en del av politiken. Ju längre serien lider, desto mer uppenbart blir det att det hon sätter främst är makt. De konservativa idealen ska gälla alla andra själv ska hon bli minister.

Gloria Steinem gestaltas av Rose Byrne och också hon gör ett fantastiskt porträtt av den hängivna feministen, som alltid sätter kvinnosaken i främsta rummet. Det gör även Betty Friedan, spelad av Tracey Ullman, men hon lever mest på gamla meriter och har svårt att acceptera att hon inte är den främsta feministen längre. Hennes Den feminina mystiken kom 1963 och serien börjar 1970.

Jag tyckte att det var fantastiskt att se en serie som skildrade allt spel bakom kulisserna i den amerikanska feministiska rörelsen på 70-talet. Feministerna hade problem med att olika grupper ville känna sig inkluderade, färgare och lesbiska tex, medan de som varit med ett tag ville göra det strategiskt bästa. Inte sällan krockade olika önskningar. Inget nytt under solen där, kan jag känna från dagens feminister, även om lesbiska och färgade är en mer självklar del idag. Nu är det snarare transkvinnor som många vill utesluta.

Den konservativa organiseringen var nästan det mest intressanta. Det är så oerhört fascinerande att se kvinnor som kämpar för att få vara hemmafruar genom att vara raka motsatsen. De sätter en prestige i att ha frågat sina makar om lov och de sätter alltid familjen först. Men ju mer makt Phyllis Schlafly får, desto mindre tolerans har hon att andra inte sätter kampen först. Alltså tvärt emot den politik hon faktiskt står för.

Jag tyckte att det var spännande att se hur stor betydelse och stort inflytande feministerna hade i början av 70-talet. Mindre förvånande var det att Schlafly och hennes gäng inte skydde några medel utan glatt slog sig ihop med rasister och extrema abortmotståndare som hängde med Ku Klux Klan. Visst ville Schalfly hålla ryggen fri från extremister, men det hindrade henne inte från att se mellan fingrarna flera gånger.

Många inom republikanerna, inte minst kvinnor, var för ERA. Motargumentet var att den rådande lagstiftningen räckte. Att de kvinnor som vill göra karriär kan göra det och att ERA bara skulle göra det möjligt för homosexuella att bli lärare och indoktrinera elever i skolan. Eller att kvinnor skulle tvingas ut i armén, eller förlora vårdnaden om sina barn. Men många, även konservativa kvinnor, insåg att det krävdes jämställdhet för att de skulle kunna konkurrera på lika villkor som männen.

Det mest dramatiska i hela serien var det stora kvinnokonventet i Houston 1977. För mig var det som ett Woodstock som jag hade velat närvara vid. Så mäktigt och så svårt att hålla sig från tårarna. I centrum här var Schlaflys vän Alice Macray, som genomgår många tankar under de dagarna konventet varar. Schlafly själv är för fin för att komma och satsar istället på en protestaktion under konventet.

Det första jag tog reda på var om ERA ratificerades i 39 delstater, men det gjorde det tyvärr inte. Den konservativa kvinnorörelsen vann alltså en stor seger här. Men trots det och trots förlusten för feministerna visar serien också att det inte bara står om stora segrar. Mycket vinns ju i det lilla och de amerikanska hemmafruarna är kanske inte dem som drog den största vinstlotten i längden.

Serien är helt enkelt fantastiskt. Jag drar många paralleller till nutid. Jag lärde mig mycket om dåtiden och om flera feminister jag knappt kände till innan, såsom Bella Abzug. Det var också fantastisk bra om politikens tjuv- och rackarspel samt de sexuella inviter som kvinnor fick stå ut med. Det bästa är när Phyllis Schlafly utsätts för dem och inte vet vad hon ska göra, för det går ju inte att ge feministerna rätt.

Jag måste sluta någon gång så jag gör det här. Se serien och sen kan vi zoom-cirkla om den, ok?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte att publiceras.

Time limit is exhausted. Please reload CAPTCHA.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.