Hugo och Selma har varsin ny hobby.
Mars månad var en orgie i minusgrader och snöfall. Det har inte varit så jättekul om man är Hanna Lager och vill ha sol, ljus och värme. Vinterhelvete men läsflow är mitt mars, för läste gjorde jag mer än vanligt. Sena bussar och tunnelbaneseghet ligger nog bakom en del, men samtidigt har jag haft en lite lättare vardag. Barnen leker bättre och lämnar mig mer och mer ifred. Tillsammans kan vi leka och inte bara krishantera, Det ger mycket energi.
Månadens läsning
I mars har jag fokuserat mycket på mina utmaningar, även om det såklart blivit ett och annat recex också.
Månadens språk: Denna månad var det polska som stod i fokus och jag valde att läsa Daghus, natthus av Olga Tokarczuk. Den var inte så bra som jag hoppats.
Nobelpristagare: Eftersom ingen polsk författare fick nobelpriset på 50-talet (jag försöker att följa månadens språk för att fördela läsningen under året) passade jag på att läsa Bertrand Russell. Hans bok Äktenskap och moral var ett feministiskt fynd!
Jorden runt: Jag läste ett nytt land, Marshallöarna. Don’t ever whisper var visserligen skriven av en amerikansk man, men boken handlar om hans fru som är från Marshallöarna och den innehåller många texter från henne. Det hade inte dugt om det varit Ryssland eller Brasilien, men det fick duga nu.
Hyllvärmare: Jag läste en hyllvärmare, Trollvinter av Tove Jansson. Jag har länge tänkt att läsa Muminböckerna, men det blir liksom aldrig av. Har ju läst ett par i barndomen, men vill läsa om alla. Trollvinter passade väl in i den tid vi är nu samt var den som en finsk ambassadör rekommenderade. Jag är nu uppe i fem hyllvärmare.
Språkutmaningen: Förnyad energi! Jag har läst fyra böcker på engelska, varav två den här månaden, dikter av Emily Dickinson i den svenska utgåvan Min flod flyter mot dig samt boken från Marshallöarna ovan. Sedan har jag påbörjat två tyska böcker! Det ni! Målet om 12 böcker på engelska, fyra på tyska och en på vardera danska och norska språket ska nog gå i år.
Tema mansrollen: Jag lyssnade få fantastiska Hägring 38 av Kjell Westö och tyckte att den passade väl in i temat mansrollen och ifrågasättande av densamma. Här var det den manliga huvudpersonen som stod upp för demokratiska värderingar och som inte ville behandla kvinnor illa. Han säger inte heller upp sin sekreterare när att han fått veta att hon fått sparken tidigare för att hon blivit upprörd när arbetsgivaren tafsade på henne.
