Ace awareness week 2022: Elin Westöö om vikten av böcker och representation

Följande text är ett gästinlägg av Elin Westöö, som du kan hitta på Instagram och blogg. 

När jag börjat identifiera mig som asexuell och aromantisk väcktes ett stort behov av att komma i kontakt med andra och få samtala och dela erfarenheter. Jag hade ingen lokal grupp i närheten men hittade några Facebook-grupper som jag gick med i. Jag kom på idén om att starta en digital bokklubb.

Jag ordnade en server på Discord och delade inbjudan till den på sociala medier. Jag förväntade mig att kanske ett par stycken kunde vara intresserade att prata om ace, aro och böcker med mig. Plötsligt kom det in massor av personer i textchatten! Och de delade sina personliga berättelser. Det visade sig finnas ett stort behov av att prata med andra och vi hade många spännande och viktiga samtal om relationer, olika typer av attraktion, representation, komma ut-processer, att lära sig att acceptera sig själv och fler typer av identitetsfrågor. Denna grupp är fortfarande aktiv och vi läser böcker om asexualitet och aromanticism eller bara pratar om livet tillsammans.

Böcker har alltid betytt väldigt mycket för mig både som avkopplande hobby då jag flytt iväg till något fantasy-land men också i att lära mig och försöka förstå andra människors liv och upplevelser. Det jag berättat om i dessa inlägg visar på hur viktigt böcker också är för att hitta ord för sig själv. Böcker om asexualitet kommer mer och mer både i form av faktaböcker och romaner med asexuella karaktärer.

Det tråkiga är att mycket få böcker översätts till svenska. Jag har alltid haft lätt att läsa på engelska men inte alla har det privilegiet. Det är tråkigt om unga inom HBTQIA+ har svårt att hitta både värdefull information om sina identiteter och karaktärer att känna igen sig i därför att få böcker översätts till svenska. Under mina två års sökande efter böcker med asexuell och aromantisk representation har jag endast läst två böcker om detta på svenska: Asexuella boksidor (2018) som är en liten antologi med personliga texter och dikter och Rick av Alex Gino som är en översatt roman för mellanstadieåldern.

Aromantisk representation som inte samtidigt är asexuell är svårt att hitta även bland böcker på engelska. Det är synd då aromanticism är en läggning som ofta kommer i skymundan. I framtiden hoppas jag på mer representation av detta och även på en faktabok om läggningen i stil med t.ex. Ace av Angela Chen. I både Angela Chens och Julie Sondra Deckers bok finns avsnitt som beskriver aromanticism, men det hade varit fint att se en hel bok som tillägnas just denna identitet.

I filmer och tv-serier har det inte funnits mycket positiv representation av asexuella och aromantiska karaktärer men det är förändring på gång. Alice Oseman som skrivit boken Loveless är också författaren till seriealbumen Heartstopper som nu blivit en populär tv-serie som på Netflix. I den serien finns många queera identiteter representerade och Alice Oseman har på sin instagram skrivit att hon har ”stora asexuella planer” inför säsong nr 2.

Det finns ju så klart mycket mer att berätta om asexualitet, aromanticism och exempel på god representation i alla typer av media. Förhoppningsvis har du under läsningen av dessa inlägg som jag och Feministbiblioteket skrivit blivit inspirerad att ta reda på mer. Själv älskar jag att lära mig saker och särskilt när det har med människor att göra! Det finns alltid mer att upptäcka både om sig själv och om andra. Jag tror att det finns hopp för vår värld om vi öppnar oss för varandra, är beredda att lyssna och lära för att försöka förstå varandra bättre.