Recension: Zabuzjko, Oksana; Fältstudier i ukrainskt sex; 1996

Det är förmodligen mitt läsårs bästa titel, Fältstudier i ukrainskt sex. Oksana Zabuzjko är ukrainska och bosatt i Kiev och hon passar mycket bra in i min jorden runt-utmaning. Dessutom är hon feminist.

Det är några år efter kommunismens sammanbrott och bokens huvudperson bor i USA och tänker tillbaka på sitt liv och sin relation som hon nyss brutit upp ifrån. Hon berättar om livet i Ukraina och det är ingen vacker berättelse. Livet och framförallt sexlivet i Sovjet och det postkommunistiska Ukraina var trist och fyllt sällan mysigt med en berusad partner. Ändå har kvinnorna sex med männen, mest av tradition och gammal vana.

Fältstudier i ukrainskt sex är en slags blandning mellan poetisk och pratig roman. Jag skulle vilja säga att det är en blandning mellan Hertha Müller och Monika Fagerholm. Jag tyckte också att den uppmanade till extrem snabbläsning, för att språket flöt så bra, men det gjorde också att jag tappade bort mig här och där. Jag tyckte inte om boken som roman, men jag tyckte om mycket i den. Jag älskade bitterheter över kommunismen och det patriarkala samhället, tyckte språket var häftigt och gillade att få läsa något som inte liknade så mycket annat jag läst (för mixen Müller/Fagerholm känns tämligen unik). Det som var jobbigt var mer frågorna som uppstod: var är hon nu, vem pratar, när i tiden är detta? Zabzjuko hoppar inte bara i tiden utan också mellan pronomen. Hon berättar i jagform, men ibland blir huvudpersonen hon eller till och med du allt i en och samma mening. Häftigt, men ibland lite jobbigt för en snabbläsare.

Som feministisk roman är den klockren. Jag måste erkänna att jag inte är så bevandrad i ukrainsk litteratur, men om de har en feministisk bibel så borde det vara Fältstudier i ukrainskt sex. Zabuzjko är knivskarp i sin kritik mot både patriarkatet och mot kommunismen. Huvudtesen är att ukrainska kvinnor blir knullade av ukrainska män på samma sätt som dessa män i sin tur genom de senaste hundra åren blivit knullade av omvärlden. Huvudpersonen har gjort sig fri från ett destruktivt förhållande och därmed destruktivt sex. Hon befinner sig i väst, men där är hon den exotiska sovjetiskan som amerikanska män också vill utnyttja på sitt sätt. Dagens bok tycker att det är för mycket offermentalitet, men jag tycker mer att det visar på ett utanförskap som det är troligt att en person som upplevt förtryck känner när hen kommer till ett friare land. Dessutom tycker jag om att författaren visar att socialism på intet sätt är garanti för feminism.

Oksana Zabuzjko kommer till bokmässan och jag ser fram emot att lyssna på henne!

Läs mer: SvD, Norstedts