Berömda och glömda idrottskvinnor: Nilla Fischer

Bild från Svenska Fotbollförbundet.

Det finns dem som gör allt för att förminska damfotbollen och kvinnliga fotbollsspelare. Och så finns det dem som gör allt och lite till för att visa, inte bara att kvinnor kan spela fotboll, utan att damfotbollen fortfarande kommer orimligt mycket i skymundan för herrfotbollen. Det Nilla Fischer gör för fotbollen och för jämställdheten är enormt. För det tackas hon med att få en staty över henne kastad i Stångån i Linköping.

Nilla Fischer debuterade i det svenska landslaget redan som 16-åring 2001. Hon var mittfältare, men det stora klivet som fotbollsspelare tog hon 2015 då Pia Sundhage omskolade henne till back. Hon var inte alls nöjd med beslutet, men accepterade det. Hon sa till offside 2017: – Nej, jag höll inte med Pia. Jag tyckte att jag fortfarande var tillräckligt bra som innermittfältare för att konkurrera om en plats i startelvan. Men eftersom valet stod mellan att byta position och att inte få vara med var det bara att acceptera hennes beslut.

Idag spelar Fischer i tyska Wolfsburg och har med dem vunnit tyska ligan och Uefa-cupen. Hon är med i den svenska VM-truppen i Frankrike. 2018 vann hon diamantbollen och höll ett tal som få har missat. Hon pratade om orättvisa mellan kvinnliga och manliga fotbollsspelare och att det var dags att ta fajten för jämställdheten och uppmanade både män och kvinnor att agera. De svenska manliga landslagsspelarna reagerade olika. Andreas Granqvist slog ifrån sig och kände inget som helst eget ansvar. John Guidetti påpekade att han själv var feminist och att det Fischer sagt var självklarheter och att de måste jobba hårdare.

Talet handlade om orättvisorna mellan manlig och kvinnlig fotboll och vad kvinnliga fotbollsspelare får höra. Mindre mål och lättare boll, det är inte bara vi som bloggar om fotboll som får de förslagen. Kvinnorna som spelar får ofta höra att det de inte egentligen är bra på det de gör. Nilla Fischer tar fajten och hon gör mer för damfotbollen än de flesta. Därför är hon en av detta VM:s absolut största förebilder.

Såklart måste man inte vara en person på barrikaderna för att vara en förebild, men idag vill jag lyfta just den egenskapen som är otroligt viktig för att få till en förändring. Fischer är inte bara en glödande feminist, hon har också spelat med en regnbågsfärgad kaptensbindel i Wolfsburg och hon har pratat öppet om missfall. Nu håller vi alla tummar och tår vi kan för att Fischer ska få lägga till ett VM-guld till sin meritlista!