Avslutning: Julutmaningen

Då är det faktiskt dags för mig att sammanfatta julutmaningen, den utmaning jag fick i julas av min man. Han tyckte jag borde läsa mer om medeltiden och det fanns en och annan orsak till det. Dels är det en tidsepok som jag ser som den absolut tråkigaste i historien och så har jag väl snöat in lite väl mycket på skönlitteratur på sistone. Dessutom borde jag läsa mer historieböcker. Jag formulerade utmaningen att jag skulle läsa de två böcker jag fick av honom i julas plus en till och detta har jag alltså nu gjort. Klicka på länkarna för att läsa mina recensioner av respektive verk.

Jag började med att läsa Agneta Neys bok Drottningar och sköldmör. Den handlar om gränsöverskridande kvinnor, såsom valkyrior och sköldmör. Jeanne d’Arc var en stor del av boken och hon är ett litet specialintresse hos mig.

Jag stack emellan och läste Christine de Pizans dikt Song of Joan of Arc och det var mycket intressant att både få med något som skrevs på den tiden och som handlade om Jeanne d’Arc. de Pizan och Jeanne d’Arc var samtida, men de kände inte varandra.

Sedan gick jag vidare med att läsa den lite mer heltäckande boken Women in medieval Europe av Jennifer Ward och den var lite väl mycket kurslitteratur för att jag skulle njuta av den. Därmed inte sagt att jag inte lärde mig mycket, för det gjorde jag. En sak jag förstod var att Christine de Pizan, som ibland brukar kallas den första feministen, är en stor och viktig källa i forskningen om kvinnor på medeltiden.

Det är klart att jag såg vartåt det barkade efter den tunga boken. Jag var tvungen att avsluta projektet med att läsa Christine de Pizans stora verk Kvinnostaden. Lämpligt nog fanns den på bokrean för en billig penning och jag slog till. Mycket intressant läsupplevelse, men det blev lite tradigt efter ett tag.

Såklart bär varje utmaning har en Veckans feminist och denna utmanings feminist blev såklart Christine de Pizan.

Jag kan sammanfatta julutmaningen med att den var mycket lärorik, men att det är roligare att ha den bakom mig än att vara mitt uppe i den. Det är roligare att ha läst Kvinnostaden än att läsa den. Men allt jag gör för den här bloggen är inte roligt och jag är mycket glad att jag fick den här utmaningen. Nu har jag ett halvår på att lobba för att nästa års utmaning inte blir antikens kvinnor. Jag återkommer om den saken, var så säkra!