Recension: Hartnett, Sonya; Torsdagsbarn; 2000

TorsdagsbarnSonya Hartnett är från Melbourne i Australien och Torsdagsbarn utspelar sig på den australiensiska landsbygden på 30-talet. Hartnett fick Almapriset 2008.

Harper bor med sin föräldrar och syskon i ett ruckel. Dagen då Gaffy föds håller Tin på att dö. Han begravs under lera, men när de grävt fram honom ser de att en trädrot räddat livet på honom och Harper ser att han själv försökt att gräva sig ut. Efter det börjar han gräva. Han gräver under huset och bosätter sig där. Familjer råkar ut för många sorger och bedrövelser och lyckas aldrig ta sig ur fattigdomen. Fadern är feg och naiv och har en förkärlek för alkohol. Han är uppvuxen i ett välbärgat hem i stan och är inte van vid lantbruket. En elak granne utger sig för att hjälpa dem, men även om de är misstänksamma så går de i fällan. Hela tiden finns det en pojke som hör allt i sina gångar under marken.

Torsdagsbarn är en fantastisk berättelse om hur barn och ungdomar upplever fattigdom och hopplöshet. Genom hela boken är Harper glad och har framtidstro. Hon tappar inte hoppet och hon är nöjd med det hon får, så länge hon får vara med sin familj. Hon saknar de syskon hon haft som inte fått leva så länge och hon saknar dem som flyttar hemifrån, eller för den delen lever under jorden.

Det är egentligen misär, men berättelsen är inte skriven på ett sätt som framställer tillvaron som eländig. Vi får misären svart på vitt, men glädjen och kärleken gör att det känns hoppfullt. Det är som om man förstår att en dag så kommer det att gå bra för familjen.

Det är en fantastisk bok. Jag är glad att jag fann den i en almapris-monter på Lumabiblioteket.

Läs mer: Adlibris, Bokus

2 pingar

  1. […] Torsdagsbarn av Sonya Hartnett […]

  2. […] Hartnett, Sonya; Torsdagsbarn; 2000 […]

Lämna ett svar

Your email address will not be published.

Time limit is exhausted. Please reload CAPTCHA.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.