Recension: Britton, Rosa María; Kärlek börjar på A; 1987 (?)

En färd mot vindens ansikteJag läser latinamerikanska noveller såhär på sensommaren och den tredje jag skriver om är Kärlek börjar på A av Rosa María Britton från Panama. Hon har skrivit flera romaner och noveller och är dessutom utbildad och verksam som läkare. Novellen fanns med i boken En färd mot vindens ansikte av Göran Skogberg (red).

I Kärlek börjar på A får vi möta en kvinna som är vit i hyn med blont hår. Hennes mor och far är svarta, liksom alla henne syskon. Hon misstänker starkt att fadern inte är hennes riktiga far. Hennes hudfärg gör att hon anser sig själv vara lite bättre och lite finare. Hon tycker att syskonen är dumma och de har dessutom gift sig illa och fått snorungar. Dessa befattar hon sig endast med pliktskyldigt. Hon är den enda i familjen som fått en utbildning och hon har fått ett fint jobb på en bank. Men målet i livet är att få en amerikansk man och flytta till USA. Hon är mycket nära att nå sitt mål, men det går åt skogen på värsta tänkbara sätt. Andra runtomkring henne lyckas istället. Detta till trots ändrar hon inte sin överlägsna attityd.

Kärlek börjar på A är både en novell om attityd och att känna sig förmer och en klockren analys av rasism och rasfördelar. Det är uppenbart att huvudpersonens överlägsna sätt är en symbol för den vita människan och kolonialismen. Jag tycker att det var mycket bra gjort och novellen är rikgit läskig, för under det glättiga tonen ligger ett stort allvar. Den må vara övertydlig, men ändå så inlindat i personliga betraktelser att det ändå inte känns som att man blir skriven på näsan. En fantastiskt bra och välskriven novell!

Kommentera

Your email address will not be published.

Time limit is exhausted. Please reload CAPTCHA.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.