På Bokmässan gäller det att visa sig i så många klänningar som möjligt, inte att resa med en så liten resväska som möjligt. September 2018.
Nu har det återigen aktualiserats för att jag träffat på hanbagagemänniskor, jag känner ett behov av att försvara mig gällande att jag aktivt väljer att inte packa lätt när jag reser. Jag kommer aldrig glömma när jag delade rum under bokmässan och en kompis kommer förvånad ut ur badrummet och undrar vem som tagit med sig en stor sminklåda. Hon kom med en liten ryggsäck, och jag hade valt att ta med något så onödigt, som dessutom skulle ta upp halva hennes väska.
Vi är alla olika och före vätskereglerna på flyget kanske jag hade övervägt att åka med handbagage någon gång då och då, när jag reser ensam. Nu orkar jag faktiskt inte köpa småflaskor och hälla över, tänka på att tandkrämen inte får överstig en viss milliliter och att min hårspray genast kommer att beslagtas i security. Några gånger har jag kommit undan med blotta förskräckelsen, när en kollega tog nämnda hårspray, när jag visade att nagelsaxen faktiskt var rundad i toppen och till för ett barn samt när den engelska barska damen köpte min (helt uppriktiga) förklaring att tången i väskan var för att dra upp dragkedjan med på mina stövlar.
Efter en resa till Riga där jag och maken låg på golvet och packade om och tvingades stoppa ner sandiga skor bland böcker och plånböcker i handväskan för att klara Ryan Airs krav på vikt och hade snålat med det incheckade bagaget, bestämde jag mig för att aldrig mer gå den vägen. De gånger jag rest runt i Asien, och varit tvungen att packa relativt lätt, har jag valt att för strandäng ha kläder som jag tänkt att de gjort sitt och slängt dem när jag haft dem klart. På en lång resa i Afrika hade jag en gång med mig 30 par trosor som slängdes ett efter ett och ersattes med vykort och souvenirer. Böcker kan med fördel lämnas i bokbytarhyllor på hotell (ja, även om de är på svenska), för att ge plats åt annat.
När jag ska till ställen där fina restauranger och kanske till och med barhäng står på schemat, så åker jag inte hemifrån i slitna kläder som ändå ska slängas, eller med en tanke på att kläderna ska återanvändas. Så många klänningar som möjligt ska användas i Göteborg under bokmässan och två ombyten om dagen är lagom för en stadsemester. Jag har fina kläder och jag vill ju använda dem när det passar som bäst. Detta gäller såklart även ögonskuggan, som får följa med till Göteborg för att den får plats (vädret i Berlin på sommaren lämpar sig inte för ögonskugga, så den fick stanna hemma den här gången).
Semester är också då jag vill ha underhållning. En god bok vill jag ta med, inte bara som e-bok. Eller förlåt, två goda böcker. Sedan finns Storytel där i telefonen och kanske även på plattan, som ett alternativ om böckerna inte skulle falla mig i smaken. Utrymme för shopping måste också finnas. Ska museum besökas kommer saker följa med från världens roligaste affärer – museishopparna! En och annan bok, eller fem, måste också få plats, i alla fall så att möjligheten finns.
Sedan jag fick barn orkar jag inte heller tänka på att allt ska komprimeras så mycket som möjligt. Ja, strandleksaker får följa med hem. Ja, ni får ta med er både padda, bok och två gosedjur var. Ja, ni får köpa en tidning på flygplatsen. Ja, den där fåniga leksaken som du bara måste ha, kan du få. Och jag behöver aldrig, aldrig, aldrig tänka ”men gud, tänk om det inte får plats”, för det har jag sett till att det gör!
