Inom ramen för min EU-läsning har jag läst flera noveller ur Tranans novellsamling Finland berättar: Rådjurens himmel. Jag recenserar dem som jag fann mest intressanta för Feministbiblioteket.
Ett grovkök är en plats där en kvinna kan stryka, tvätta och sköta hemmet utan att hon störs av omgivningen eller att omgivningen störs. I Sinikka Nopolas novell Men var är grovköket? får vi en bild av den finska hemmafrun. Hon måste ha ett grovkök för att kunna koncentrera sig på hushållsarbetet.
Det här var den mest feministiska novell jag läste i den finska novellsamlingen. Dessutom var den hejdlöst rolig i all sitt elände. Jag antar att den blir ännu roligare om det här med grovkök är mer känt. Jag kunde mest relatera till kvinnor i tidigare generationer som har levt maniskt efter omgivningens krav ordning och reda. Grovkök känns verkligen som en symbol för kvinnoförtrycket och jag tror att det är det som författaren också vill få fram.
