jun 23

Gästrecension av Karolina Lindén: Welchman, Lynn; Women and Muslim Family Laws in Arab States; 2007

Karolina LindénKarolina Lindén är liberal och feministisk politiker som i höst kandiderar både till riksdag (Halland) och kommunfullmäktige (Härryda kommun i Bohuslän) för folkparitet. Hon bor i Mölnlycke utanför Göteborg och har tidigare bott i Åsa i Halland. På hennes blogg kan ni läsa mer om varför ni ska rösta på henne i höst.

 

Women and Muslim Family Laws in Arab StatesWelchman beskriver familjelagstiftningens utveckling i Mellanöstern från 1950-talet och fram till 2005 (även om boken börjar med viss orientering med start under 1800-talets mitt). Welchman har lyckats med konststycket att lyfta fram de olika debatter som har förts på jämställdhetsområdet (tex polygami, rätt till skilsmässa, barnäktenskap) i Mellanöstern och vilka reformer debatten har resulterat i i ren lagtext. Lynn Welchman är lektor i Islamic and Middle Eastern Laws vid SOAS (School of Oriental and African Studies), University of London.

Det är både intressant och kul att följa Welchmans utläggning och se hur egyptiska feminister har arbetat för att få större frihet inom ett system med sharialag och islam som värdegrund (till skillnad från vi i väst som har brottats med kristendomen). Som läsare får man många olika aha-upplevelser. Idag ligger tex Marocko och Tunisiens lagstiftningar i framkant när det gäller kvinnors rättigheter. Som väntat ligger Saudiarabien, Förenade arabemiraten och Qatar efter i utvecklingen. Jag tycker boken är bra och oerhört givande.

Det här är tyngre än vanlig hängmatte-litteratur, men jag rekommenderar den varmt till alla som vill få bättre pejl på kvinnors villkor i Mellanöstern och hur det skiljer sig länderna emellan. Framförallt ger den god insikt om att oavsett varifrån feminister kommer så strävar vi åt samma håll. Vi vill ha frihet, lika villkor och självbestämmande. Vi behöver bara gå olika vägar för att nå dit beroende på vilket samhällssystem vi befinner oss i.

jun 22

Lian, Torun; Frida med hjärtat i handen; 1990

Frida med hjärtat i handenFrida är en norsk tjej som har snöat in på det där med kärlek. Hon läser Erik Fromms bok kärlekens konst och är besatt av att andra, främst hennes mor, ska finna kärleken. Frida har många olika pojkvänner och kan själv inte sätta ner foten och bestämma sig för vem hon ska koncentrera sig på. Samtidigt försöker hon via kontaktannonser att hitta en man åt sin mamma.

Jag har både läst boken och sett filmen och jag tycker att det är en bra bok för ungdomar. Jag läste boken på uppdrag av en kollega till min mamma (min mamma är lärare) för att se om den var något som skolan borde ha i skolbiblioteket. Svaret var ett självklart ja och jag vet att jag tyckte då (detta var när jag själv gick på högstadiet i början av 90-talet) att det var en modern bok för både tjejer och killar på mellanstadiet. Anledningen att jag idag mer en 20 år senare recenserar denna bok här är för att huvudpersonen är en cool tjej som vet vad hon vill och att det inte har vimlat av sådana tjejer i litteraturen. Boken är rolig och bygger på många pinsamma misstag och lustiga upptåg som inte känns konstlade. Samtidigt skildrar boken också hur det kan vara att vara barn och leva med en ensamstående mamma och hur ambivalent det kan kännas när hon äntligen träffar en man och den svartsjuka som då kan uppkomma.

Frida med hjärtat i handen är en bok att bli glad av.

jun 20

Skriv en gästrecension!

På begäran har jag skrivit ihop en liten tipslista om hur man skriver en gästrecension till Feministbiblioteket. Jag har förstått att många tycker att det är svårt att veta hur man ska skriva och därför är lite blyga att höra av sig till mig med recensioner. Följande text jag jag skrivit och lagt upp på sidan Gästrecensioner:

Vill du skriva en gästrecension till Feministbiblioteket? Alla är välkomna att skriva och vill du få något publicerat så mejla din recension till hanna@feminstbiblioteket.se. En recension behöver inte vara lång och du behöver inte skriva den efter en viss mall, men om du vill ha lite riktlinjer så kan en recension se ut som följer:

  • Ett kort refererat om vad boken handlar om.
  • Lite om varför boken platsar i Feministbiblioteket (om det inte är uppenbart).
  • Ett personligt omdöme. Även böcker du inte rekommenderar är välkomna.
  • Ca 1000 – 1500 tecken (med blanksteg), men den får vara längre eller kortare.

Lite andra tips:

  • Skriv en recension om din bästa feministiska bok.
  • Skriv en recension på någon bok jag redan recenserat och beskriv varför jag har fel i min hyllning/sågning.
  • Var gärna politiskt färgad, särskilt om du har en annan politisk uppfattning än jag.
  • Var personlig och tala om varför just du gillar den bok du recenserat.

Lycka till och du är välkommen med en recension när du vill!

jun 20

Strömquist, Liv; Hundra procent fett; 2007

Hundra procent fettNu ska jag försöka att bortse från att Strömquist gjort en serie i Bang där hon insinuerade att min man var våldtäktsman, men det är lite svårt. Med andra ord hade jag ganska klara föreställningar om vad det var jag skulle få läsa i Hundra procent fett .

Om jag ändå ska börja med det som är bra så är Strömquist hård mot de onda och med humor förnedrar hon sina motståndare. Man kan även glimta lite självdistans här och där, även om det inte vimlar om det.  En lite längre serie i boken är berättelsen om Strömquists egen barndom om främlingsfientlighetens frammarsch på hennes skola. Den serien berörde mig djupt eftersom jag känner igen delar av det från min egen skoltid. Likaså landar den sista serien man hur man bemöter antifeminister verkligen mitt i prick.

Om jag då går vidare till det om är mindre bra så är jag en av hennes motståndare. Alla till höger om sossarna klumpas ihop med allt som är dåligt (ibland även till höger om vänsterpartiet), till och med nazism på sina ställen och detta känns verkligen världsfrånvänt.  En serie om när en tjej blir kär i en kille som är precis som hon, slutar med panik eftersom denna i övrigt coola kille ska rösta ja till EU. Logiken är inte glasklar, är alla EU-förespråkare svin? Den näst sista serien om högerns förflutna, där moderater klumpas ihop med nazister var nog ändå det värsta.  Kommunismens brott mot mänskligheten figurerar självklart inte i Strömquists serier och vi kan ju konstatera att det antagligen finns fler kommunister i Sverige som hyllar diktaturen på Kuba än moderater som hyllar Pinochet.

Läs boken om du är vänster. Om du är liberal blir du arg. Om du är moderat blir du ännu argare.

jun 18

Ahtola-Moorhouse, Leena; Helena Schjerfbecks självporträtt – Och ingen vet hurudan jag är; 2000

Helen Scherfbecks självporträttHelene Schjerfbeck levde i Finland i slutet på 1800-talet och fram till andra världskriget då hon flydde till Sverige.  Hon hade en svår uppväxt med en far som dog tidigt och då hon fick leva enkelt med en fattig mor. Hon drabbades tidigt av en skada som fick självläka då familjen inte hade råd att uppsöka läkare och följden blev att Schjerfbeck fick leva resten av sitt liv som halt med en höftskada. När hon endast var 11 år antogs hon vid Finska Konstföreningens Ritskola.

Ahtola-Moorhoruses bok om Schjerfbecks självporträtt är en resa genom hennes liv via konsten.  Från början är det mer detaljerade verk och hon inspireras av konstnärer som Edouard Manet och Paul Cézanne. Senare i livet är det med abstrakt och här är det istället Edward Munch som står för inspirationen.  Jag fullkomligt älskar självporträtten under senare delen av hennes liv och det är spännande att få följa en kvinnlig konstnärs utveckling. Även om Helene Schjerfbeck inte var feminist eller målade feministisk viktig konst, så är hon ändå viktig som en kvinnlig konstnär i en kontext då de flesta av hannes kollegor var män. Många är de kvinnoporträtt som målat av män, men färre är de kvinnor som målat kvinnoporträtt. I detta sammanhang recenserar jag boken om Schjerfbecks självporträtt i feministbiblioteket och min förhoppning är att fler ska upptäcka denna fantastiska konstnär.

jun 18

Dakulic, Slavenka; Till sängs med Frida; 2007

Till sängs med FridaNär jag nu har en ny genre som innefattar konstböckerna kom jag att tänka på denna bok. Detta är en skönlitterär bok och ska hamna under den genren, men likväl handlar den om en konstnär. Jag ska tillägga att jag aldrig läst något om Frida Kahlo och kan mycket lite om hennes liv eller konstverk. Dock vill jag veta mer och en biografi är på väg på posten.

Frida Kahlo ligger i en sjukhussäng och minns sitt liv. Det har varit fyllt med smärta; polio som barn, en bussolycka i ungdomen som krossade hennes ryggrad samt ett tämligen olyckligt äktenskap med en man som var notoriskt otrogen och med vilken Frida fick flera missfall. Mellan historien kommer beskrivningar av konstverk som Frida målat efter olika händelser i livet. Det är en stark bok som verkligen går in under skinnet på Frida Kahlo. Eftersom jag inte läst något annat om Kahlo så vet jag inte hur väl hennes tankar och känslor stämmer överens med verkligheten, men eftersom boken är skönlitterär så måste inte allt vara sant.

Darkulic är en av mina favoritförfattare och jag älskar verkligen hennes böcker. Dock skulle jag nog säga att Till sängs med Frida inte var en av hennes bästa, men det är helt klart en läsvärd bok.

Blandat ris och ros i gamla recensioner:
Ros i Svenskan och Expressen
Ris i Sveriges Radio

jun 14

Nyström, Anna mfl (red); Konstfeminism; 2005

KonstfeminismBoken Konstfeminism får bli startskottet för en ny genre här på Feministbiblioteket, nämligen kultur. Jag är mycket intresserad av konst, men har aldrig pluggat konstvetenskap eller liknande (även om det var nära min första termin på universitetet), så det är på tiden att jag börjar se olika kulturformer ur ett feministsikt perspektiv.

Konstfeminism är inte bara en bok, utan även en utställning (och jag kan inte för mitt liv förstå varför jag aldrig besökte den i Stockholm, alternativt förstår jag inte hur jag skulle kunna glömt utställningen om jag nu var där). Boken innehåller olika kapitel av konstvetare och konstnärer och den är rikligt illustrerad med verk och installationer.  Spannet i boken är från 70-talet och framåt och det handlar inte bara om förklaringar om vad bilderna står för, utan är även en politisk reflektion om kvinnors underordning. Mycket av den marxistiska analys som bland annat Grupp 8 gjorde finns där bland författarna. Dock ska det tilläggas att många liberala feminister och deras verk och gärningar nämns och analyseras.

När jag läste boken så förstod jag hur mycket mer spännande konst blir om man har läst om den. Jag tycker inte att man måste vara påläst när man besöker ett konstmuseum, för alla upplevelser av konst har ett värde i sig. Men denna bok gav mig en större inblick i feministisk konst och en ökad förståelse för de verk som presenterades i boken och jag är glad över att ha tagit mig ha läst den. Om du inte orkar ta dig igenom texten, så är boken helt klart värd att bara bläddra i och titta på bilderna!

jun 09

Torudd, Cecilia; Ensamma mamman och Mera ensamma mamman; 1988 och 1989

Ensamma mammanNär jag läste en bok om feminism i konsten (recension kommer snart) läste jag ett kapitel av Cecilia Torudd och då kom jag på att jag helt missat att recensera hennes fantastiska serieböcker, Ensamma mamman. Självklart passar serier om kvinnor i vardagen in i Feministbiblioteket!

Ensamma mamman lever med sina två tonåringar och livet är inte helt enkelt. Hon har en fästman som hon inte kan bestämma sig för om han ska flytta in eller inte, men i andra boken bor han hos dem. Tonåringarna är besvärliga och mamman får ofta tjata. Smulor, hög musik och förälskelser är problem som ensamma mamman tampas med.

Börjar man läsa i någon av böckerna är det svårt att sluta och alla som kommer ihåg hur det är att vara tonåringar eller har haft egna tonåringar borde känna igen sig. Det är feel-good-serier med familjelivet i centrum och det är skönt att få skratta med mamman som försöker hålla ihop vardagen. Det är inte bara mammans vinkel vi får, utan ibland får vi se vardagen ur hennes barn perspektiv. Vi får också följa hennes far som bara tänker på döden och tar ett glas för varje dödsannons han ser när det är någon han känner eller har känt som dött. För mig som är född på 70-talet är det också underbart att läsa dessa serier igen nu över 20 år senare och njuta av 80-talsnostalgi!

jun 08

Skäringer, Mia; Dyngkåt och hur helig som helst; 2009

Dyngkåt och hur helig som helstJag gillar verkligen TV-serien Mia och Klara och det var därför inte så konstigt att Mias samlade krönikor hamnade i min bokhög på pocketshop när jag väntade på ett tåg som skulle ta mig någonstans i Sverige. Dyngkåt och hur helig som helst är en samling krönikor som alla handlar om hur det är att vara mamma. Vi får också ta del av en del av en del av den blogg Skäringer drev för några år sedan.

Krönikorna och bloggposterna är fantastiska skildringar av småbarnslivet och för Skäringer verkar inte några utelämnande detaljer vara för privata. Även om jag själv inte är mamma kan jag känna igen mig i många vardagliga situationer, men framförallt får jag en inblick i hur livet med barn kan vara. Här beskrivs känslan av att inte räcka till som mamma, den enorma saknaden när barnen är hos sin pappa och konsten att förena kärleks- och sexliv och familjeliv. Det är gråt, skratt och dåligt självförtroende. Det är kåthet, ångest och lycka. Jag skrattade, grät och förfasades med Mia Skäringer genom hela boken och om du också gillar Mia (och Klara), så läs denna bok!

jun 03

Gästrecension av Karolina Lindén: Bjurman, Eva Lis; Catrines intressanta blekhet; 1998

Karolina LindénKarolina Lindén är liberal och feministisk politiker som i höst kandiderar både till riksdag (Halland) och kommunfullmäktige (Härryda kommun i Bohuslän) för folkparitet. Hon bor i Mölnlycke utanför Göteborg och har tidigare bott i Åsa i Halland. På hennes blogg kan ni läsa mer om varför ni ska rösta på henne i höst.

Catrines intressanta blekhetUnder mitten av 1700-talet börjar en idéhistorisk revolution i Europa. Synen på äktenskap är på väg att förändras i grunden. Tidigare har äktenskapet inte varit mer än ett ekonomiskt kontrakt mellan familjer. Nu kommer den borgerliga idén om kärlek som nödvändig grund för äktenskapet. Detta sker under 1760- och 1770-talen och gör kvinnorna olyckliga och frustrerade. Detta är också en period där kvinnor börjar få utbildning inom samma ämnen som män. Borgarflickor utbildas i filosofi, matematik, musik och språk, men hänvisas efter avslutad utbildning tillbaka till hemmets husmoderliga sysslor. Kvinnorna hamnar i ett kulturellt tomrum.

I boken får man följa nio flickor som växer upp under den här perioden. Läsaren får följa hur de hanterar paradigmskiftet, hur de tänker kring kärlek och äktenskap och hur de här nya idéerna påverkar deras liv. Bjurman har utgått från memoarer och dagböcker från verkliga flickor och kvinnor.

Bjurmans bok är mycket intressant. Föreställningen om kärlek som nödvändig grund för äktenskap är så självklar för oss idag att de här flickornas diskussioner för och emot kärleksäktenskap får en att tänka till kring sin egen tillvaro. Ytterligare en intressant aspekt är också hur flickorna skildrar relationen till sina föräldrar. När flickorna får utbildning knyter de ett närmare band till sina fäder men får ingen relationsgrund till sina mödrar. En del av flickorna börjar förakta sina mödrar för att de är obildade och blir senare förtvivlade när de kastas in i sin mors tillvaro utan någon som helst förberedelse.

Boken nominerades till Augustpriset 1998 i kategorin Årets svenska fackbok.