Anna Ardin var kvinnan som anklagade Julian Assange för sexuella övergrepp. I tio års tid har hon fått utstå hot och hat. Hon har skrivit om sina upplevelser i boken I skuggan av Assange, som kom ut i januari 2021 på Bazar förlag. Jag har tidigare skrivit om den dokumentär som gjorts av fallet inom ramen för Kalla Fakta på TV4.
Anna Ardin lät Julian Assange bo hemma hos sig 2010 för att henne organisation, socialdemokratiska Broderskapsrörelsen, bjudit in honom till Stockholm. Under vistelsen har Anna och Julian sex och det blir inte speciellt lustfyllt för Anna, som mår dåligt över händelsen där Julian bland annat ska ha hållit fast henne samt förstört kondomen. När en annan kvinna, i boken kallad Maria, ringer Anna för att berätta att Julian våldtagit henne, följer Anna med till polisen och berättar även vad hon varit med om. Polisen gör bedömningen att Julian även utsatt Anna för brott.
Det är hela bakgrundshistorien till det som sen skulle komma att hända. Anna är noga med att påpeka i boken att eftersom Julian Assange aldrig kom till Sverige kunde ingen rättegång hållas och ingen får veta om det han utsatte Anna för var brottsligt eller inte. Idag är fallet preskriberat och i fallet Maria är utredningen nedlagd eftersom inga förhör kunnat hållas med Julian.
Boken fokuserar inte vad som hände i Annas lägenheten 2010, utan vad som hände sedan. Anna berättar om hur hon tycker att Wikileaks gör ett bra jobb och att hon stödjer dem helt och fullt. Det hon inte ville göra avkall på är kvinnors rättigheter och hon menar att för Julian och för många av hans försvarare är kvinnors rättigheter underordnade den stora saken. Många har hållit med Anna och trott henne, men ansett att hon inte borde gått till polisen eftersom det är en struntsak i det stora hela.
Den stora massan tog parti mot Anna. hatstormen var så svår att polisen inte bedömde det säkert för henne att stanna i Sverige när det var som värst. Det är inte heller över när det hela lägger sig något. Så fort Julian Assange är på tapeten i media, kommer hatet mot Anna som ett brev på posten.
Boken är skriven som en dagbok från strax före Julian kom till Annas lägenhet, fram till början av 2020. Allt är sakligt berättat om vad som hände och hur Anna känner inför det. Hon berättar om sitt liv, inklusive mindre smickrande saker om sig själv. Hela tiden förstår vi vilket fruktansvärt hot hon levt under. Att anklaga en så stor man som Julian Assange för brott gör man absolut inte ostraffat.
Boken gör mig både arg och hoppfull. Arg av självklara skäl eftersom det Anna Ardin utsatts för är en fruktansvärt utdraget drev pga att hon anmälde en man för sexuella övergrepp. Hon har varit CIA-agent, hora, uppmärksamhetssökande och gud vet vad. Hoppfull blir jag därför att hajpen kring Julian mattats samt att det finns mycket om hänt, såsom #metoo och #prataomdet, som fått upp ögonen för vad kivnnor utsätts för. Det finns förhoppningsvis en bättre framtid där man kan anmäla folk som är ett svin i sovrummet, men en idol för många utanför. De tär modigt av Anna Ardin att bidra genom att berätta så öppenhjärtigt om alla turen kring den här historien.
I skuggan av Assange är inte en bok om huruvida Julian Assange är skyldig till sexualbrott eller inte. Det är en bok om vad Anna utsatts för, vilket är fasansfullt oavsett om han skulle anses skyldig i en domstol eller inte. I boken diskuteras skuld i förhållande till andras upplevelser och Anna Ardin jämför sitt fall med exempelvis Leaving Neverland, dokumentären där två män anklagar Michael Jackson för sexuella övergrepp i deras barndom. Att någon inte är dömd, betyder inte att det som hen anklagas för inte har hänt.
Eftersom I skuggan av Assange inte handlar om skuld eller inte, är det också ointressant att diskutera skuldfrågan. När jag publicerade förra inlägget om Anna Ardin och Julian Assange, dröjde det en minut innan jag fick ett svar från någon som försvarade Assange och anklagade det svenska rättssystemet. Jag önskar att den som så nitiskt svarar alla som skriver om Assange, bemödar sig att läsa Anna Ardins bok och ta till sig av vad hon faktiskt skriver.
