Jag hade tänkt att vänta till augusti med att läsa Röd augustimåne av Rebecka Aldén, men jag kunde inte hålla mig. Den fick följa med hem från Landsort, till Lidköping och slutligen till Oslo där jag läste ut den. Röd augustimåne är en fristående fortsättning på Svarta segel som jag läste förra sommaren. Rebecka och jag bor i samma krokar och brukar småprata ibland (läs här om hur undrar hur jag hanterar det). Boken är utgiven på Romanus och Selling.
Annika har semester och jobbar på sjöräddningen på Värmdö och i början av boken hittar de en död kvinna som de förmodar har ramlat i vattnet för att hon var onykter. Men hennes dotter, som också är Annikas kollega på den tidning de jobbar på, tror att det har hänt mamman något värre. Samtidigt får vi följa Fredrik och Charlotte som är ute och seglar för att reparera sitt äktenskap. De träffar sina gamla kompisar från förr och gamla hemligheter kommer upp till ytan.
Röd augustimåne är precis lika spännande som Svarta segel och frågan är om jag inte tyckte mer om den här. Det var svårt att veta var jag skulle ha mina sympatier och jag funderade genom hela läsningen på Charlotte, vars kapitel skrivs i jagform, om jag verkligen kan lita på henne. Det kändes lite Gone girl över de kapitlen och det ser jag som något positivt.
Rebecka Edgren Aldén har ett sätt att skriva deckare som verkligen tilltalar mig. Det är mer psykologiska thrillers och det är riktigt spännande. På det personliga planet för hennes hjältinna Annika går det långsamt, men det är inte heller hennes historia som driver berättelsen framåt. Det är mer en bonus i periferin. Jag antar att jag måste vänta ett år på nästa bok i serien, men det kanske är lika bra. Det är fantastiska böcker att läsa på sommaren.
