Jag föll pladask för Der Osten ist ein Gefühl (Öst är en känsla) på Drussmann i Berlin förra året. Jag var ute efter bra böcker om DDR som skulle kunna få mig att läsa mer på tyska. Frågan som ställs i den här boken är sitter öst och väst i huvudet även 25 år efter murens fall?
Anja Goerz har träffat en mängd olika människor som berättar om livet efter DDR. Vissa har anpassat sig väl efter den nya tillvaron i ett demokratiskt land med god tillgång på varor och information, andra ser inte lika positivt på det nya. Gemensamt för alla är att det finns en mental järnridå kvar, trots att muren fallit för ett kvarts sekel sedan. Goerz har pratat med många olika människor med många olika roller i DDR. Det fans dem som bara flöt med, inte hade något regimen kunde reta sig på och därmed klarade sig ganska bra. Det fanns andra som drabbades mycket hårt. Det jag minns bäst är alla journalister som fick skriva meningslösheter och de som fick utlandspostering och sattes under extrem bevakning. Vissa genomskådade propagandan redan då och andra har fortfarande sin tro kvar i det gamla.
Det var en fin reportagebok och tämligen lättläst för en som inte är en hejare på tyska (men klarar att läsa en del). Det tog mig ganska lång tid att läsa den eftersom formatet med korta intervjuer gjorde att det inte gjorde något att lägga den ifrån sig en längre tid. Det var ett mycket intressant tema och många fina porträtt av kvinnor. Vad jag vet finns den inte översatt.
2 kommentarer
Vill verkligen inte vara insinuant. Men jag tycker det änna är märkligt vad den litterära ”kultureliten” har blivit intresserade av DDR.
Böcker om det tyska undrets Adenauers Väst-Tyskland saknas i bokfloden
Författare
Menar du att jag är kultureliten? Det var det värsta 🙂 Jag har alltid varit intresserad av diktaturer och kommunistiska diktaturer, ända sedan jag var liten. Det är en stor anledning till att jag blev liberal. Men jag är också intresserad av Västtyskland! Det finns sådana böcker här i mitt virtuella bibliotek också.