Hanna Lager

Hanna Lager, 47 år, Nackabo, Skaraborgare, liberal, feminist, mamma, IFK Göteborg-fan, resgalen, sporttokig och såklart bokmal.

Mest kommenterade inlägg

  1. Påminnelse: Nominera till feministisk litteraturkanon — 68 kommentarer
  2. 90 år sedan alla fick rösträtt i Sverige — 52 kommentarer
  3. Att kalla sig eller inte kallas sig för feminist — 45 kommentarer
  4. Feministisk litteraturkanon — 45 kommentarer
  5. Vetenskapliga sanningar och feministiska myter — 43 kommentarer

Författarens inlägg

Glad påsk och trevlig vår!

Påsk 2025

Jag vill passa på att önska alla mina läsare en riktigt glad påsk och en trevlig vår. Det är underbart att det börjar bli lite grönt på träden och lite varmt i luften, tycker i alla fall jag. Förra påsken var tidigare och bjöd först på snöhögar i hörnen och sedan fullt snöoväder. Nu är …

Fortsätt läsa

Recension: Lleshanaku, Luljeta; Negative space; 2018

Negative space

Jag hittade Luljeta Lleshanaku från Albanien på listan över östeuropeiska författare att läsa. Diktboken Negative space fanns på Amazon att köpa till kindle-appen så jag slog till. Författaren är född och uppvuxen i husarrest i Albanien och fick inte publicera sina dikter förrän på 90-talet. Luljeta Lleshanaku är född 1968 och var alltså 22 år …

Fortsätt läsa

Recension: Fritz, Ildikó; Lika Barn; 2025

Lika barn

I min jakt på böcker om Balkan hittade jag Ildikó Fritz debutbok Lika barn. Det är inte en bok om Balkan, men den tangerar ämnet. Ildikó Fritz har rötterna i Ungern och Kroatien och hon skriver om hur det kan vara att leva i ett mellanförskap i Sverige. Boken är utgiven på Karat och jag …

Fortsätt läsa

Recension: Haavind, Malin; Den som följer en stjärna vänder inte om; 2024

Den som följer en stjärna vänder inte om

Då var det dags för mig att skriva om boken Den som följer en stjärna vänder inte om av Malin Haavind som är en roman om Ellen Keys hushållerska Malin Blomsterberg. Malin är en historisk person, men boken är påhittad utifrån källor. Boken är utgiven på Piratförlaget och jag lyssnade på den. Vi har konfererat …

Fortsätt läsa

Recension: Lust, Ulli; Wie ich versuchte, en guter Mensch zu sein; 2017

Wie ich versuchte, en guter Mensch zu sein

Wie ich versuchte, en guter Mensch zu sein, på svenska Hur jag försökte bli en god människa, av österrikiska Ulli Lust är en fotsättning på boken Idag är sista dagen på resten av mitt liv. Det är en grafisk roman som tar vid där den första började. Ulli Lust har rest runt i Europa och …

Fortsätt läsa

Recension: Perat, Katja; De bästa har fallit; 2011

De bästa har fallit

Min Balkanutmaning tar mig från författare till författare. Nu har jag precis upptäckt Katja Perat från Slovenien. De bästa har fallit är hennes debutbok, som är en diktsamling. Det är en kritik mot kulturetablissemanget i Slovenien och även om jag inte vet ett dyft om den, så verkade det spännande. Dikterna är kritiska och som …

Fortsätt läsa

EU-läsning 2.0: Jag är i mål!

Europaparlamentet

För att få en vettig utmaning utlyste jag EU-läsning 2.0 förra våren. Den gick ut på att läsa en bok från varje kandidatland till EU. Jag fastnade dock inte helt för utmaningen och efter några böcker körde jag fast. Nu är jag i ett fantastiskt läs-flow så det har blivit mer läst än jag först …

Fortsätt läsa

Kulturkollo: Just nu i april 2025

Just nu

Nu har jag varit med i Kulturkollo i ett år och det har verkligen varit roligt! Inte bara får man möjlighet att skriva på en kollektiv blogg, utan också har jag fått hänga med de fantastiska människorna bakom bloggen lite mer än jag gjorde innan. Nu när NU lagt ner, känns det som jag jag …

Fortsätt läsa

Recension: Bužarovska, Rumena; Mein mann; 2021

Mein Mann

Det kan hända att jag ibland får dille. När jag hittade den här gamla listan över östeuropeiska böcker att läsa, ville jag plöja alla från Balkan. Rumena Bužarovskas My husband, fanns inte att hitta någonstans. Så är det ofta när man snöat in på smal litteratur. Men så fann jag den på tyska. Feministiska makedonska …

Fortsätt läsa

Nytt jobb och fullt ös – marssummering 2025

Andreas och jag på Nationalmuseum

Mars har varit en omtumlande månad. Från att ha haft ett jobb där jag mer eller mindre själv styrt över min tid, jobbar jag nu på en arbetsplats med fler kollegor och där vi förväntas jobba på plats minst fyra dagar i veckan. Jag tycker att mitt nya jobb är roligt och stimulerande och det …

Fortsätt läsa