I boken Lettland diktar, som översätts till svenska av poeten och översättaren Juris Kronbergs, hittar vi flera lettiska poeter från olika tidsepoker. Mārā Zālīte är född 1952 och har skrivit både poesi, drama och skönlitterärt. Hon var främst aktiv under Sovjettidens sista år.
Det är oftast männen som får definiera ett lands historia i litteraturen och därför tycker jag att det är spännande att läsa Zālītes dikter. Hon beskriver förtrycket och de förlorade drömmarna hos Sovjetunionens medborgare och hon gör det otroligt bra. Två dikter vill jag särskilt lyfta fram. Den första är Kvällsnyheter från vårt hem och följande rader:
Utrikes nyheter:
Eftersom kommunikationslinjerna varit upptagna hela dagen (badhanddukarna hänger på tork),
har vi inte kunnat bekräfta nyheten att utlandet verkligen existerar.
Den här dikten var den jag berördes mest av:
Var kväll vinkar pojken av tåget.
I den kliver de på och far iväg,
hans drömmar.Var morgon möter pojken tåget.
Hans drömmar återvänder aldrig.Kanske de tjuvåker, och blir
tagna av biljettkontrollörerna?Någon förklaring måste det finnas.
Jag önskar att det fanns mycket, mycket mer översatt från Zālītes dikter än de få som ryms i boken. Men det är såklart svårt att översätta dikter och Kronbergs har gjort ett bra jobb.
1 ping
[…] Ormen; 2007 Neiburga, Andra; Skjut på, gumman, skjut på!; 2004 Ruka, Inta; People I know; 2012 Zālīte, Mārā; Dikter; 1988-2006 Žolude, Inga; Smutstvätten; […]