Jahapp, då har Danmark fått sin första kvinnliga statsminister. Sverige, som är det land i Norden där kvinnor sist fick rösträtt, blir nu även sist med att få en kvinnlig statsminister. Nu spelar könet naturligtvis inte så stor roll i val av parti, men det är ändå anmärkningsvärt att vi i Sverige först 2010 hade en kvinnlig statsministerkandidat som på allvar kunde utmana den sittande. Jag röstade inte på Socialdemokraterna och ville inte ha Mona Sahlin som statsminister, men att hon var den första kvinna som i Sverige hade chans att få den posten, känns väldigt sorgligt.
I Danmark skulle jag lagt min röst på Radikale Venstre, men inte helt utan tvekan. Jag är inte sosse eller vänster, men å andra sidan tror jag på regeringsskifte då och då, oavsett vilken färg den sittande regeringen har. Och 10 år vid makten är en lång tid. Dessutom skulle jag inte kunna rösta på något parti som vill samarbeta med Dansk Folkeparti.
Har könet på statsminister betydelse? Läs artikeln i Aftonbladet, där några kvinnor får spåna om den saken. Jag tror att det spelar roll och att det är viktigt för att inspirera kvinnor att satsa på den politiska karriären. Elise Claeson påpekar att Margaret Thatcher har varit en förebild för många kvinnor, även om hon inte på något sätt varit en feministisk förebild och det tror jag är helt sant. En kvinna som statsminister är inte viktigt för att hon ska driva några slags kvinnofrågor, utan just för att, som Lena Wägnerud säger i artikeln, krossa det sista glastaket.
4 kommentarer
Hoppa till kommentarformuläret
Ja nu är det på tiden att fler kvinnor tar sitt ansvar och engagerar sig politiskt, och lägger mer energi på att skaffa sig den erfarenhet som behövs för att bli statsminister. Det är dessutom konstigt att inte Sveriges kvinnor har röstat fram en kvinnlig statsminister än. De finns ju faktiskt fler kvinnor som är röstberättigade än män.
Det finns det många kvinnor som gör. Jag vet, eftersom jag arbetar i ett politiskt parti. Ändå kommer inte kvinnor på tal lika ofta som män för höga positioner. Det är konstigt det där. Sedan har vi ju faktiskt bara en enda gång haft möjlighet att rösta fram en kvinna till statsminister, och som jag skrev så är det inte bara könet som är viktigt. Det ska ju vara rätt parti också.
Jag läste nånstans att det är betydligt fler män än kvinnor som engagerar sig politiskt, men jag vet inte om det är sant fortfarande eller om det bara har varit så tidigare. Vet du det? Om det är så, så är det ju inte konstigt om det finns fler män bland kandidaterna till statsministerposten.
En annan orsak lär vara att kvinnor oftare tackar nej när de blir erbjudna högra positioner. Jag vet att det är så när det gäller tillsättning av styrelseposter, men jag vet inte om det även gäller inom politiken. Men det var väl flera kvinnor som tackade nej innan Mona blev tillfrågad?
Jag har inga siffror på hur det ser ut för alla partier, men jag har alltid upplevt det som ganska jämnt. Det lär vara så att mellan 30 och 40 är det betydligt fler män som är aktiva pga att kvinnor tar mer ansvar för barnen. Och ja, att kvinnor tackar nej till poster är ett stort problem! Betydligt fler män än kvinnor känner sig manade att ta viktiga poster och kvinnor behöver ofta vara duktigare än män för att åta sig uppdrag. Detta behöver alla partier jobba med.