Shute, Nevil; Fem svarta höns; 1951

Jag väljer att recensera den här boken för dess kvinnohistoriska värde och inte för att jag stödjer den kvinnosyn Shute hade och som lyser igenom i boken (jag kommer till det senare).

Fem svarta höns heter A town like Alice i original, men den svenska översättningen tycker jag passar bättre. Boken är uppdelad i två delar, den första utspelar sig på Malackahalvön under andra världskriget och den andra i Australien på vischan. 30 brittiska kvinnor är tillfångatagna när japanerna intar Malacka och de ska föras till ett fångläger. De måste gå till lägret, men de finner aldrig något. De tvingas gå runt hela Malacka tills deras fångvaktare dör. Då stannar de till och börjar jobba de på ett risfält tills kriget är över. Detta har hänt i verkligheten, men på Sumatra och med holländska kvinnor. I andra halvan av boken letar en av kvinnorna, Jean, efter den australiensiska man som hjälpte dem att få mat genom att stjäla fem svarta höns. Det är en lång plåga fram till boken slut och då har de träffats och Jean väljer att bo i mannens håla på den australiensiska landsbygden. Istället för att flytta till en trevligare stad, försöker hon göra om staden till att bli som Alice (Springs), som anses vara en kul stad att bo i.

Det är en mycket spännande historia om kvinnor som fångar under andra världskriget, men det är inte en bra bok på många andra sätt. För det första är bokens berättare kvinnans advokat och det känns helt orimligt att han skulle ha den kollen på allt som händer henne. För det andra så är kvinnoporträttet en bild av en mönsterkvinna enligt 50-talsideal. Hon är rik och smart och driftig, ändå väljer hon att göra allt för den man hon är kär i och som bor i en riktig avkrok. Till råga på allt så vill hon inte släppa till innan de är lagligt gifta. Jag tror att den beskäftiga Jean är Nevil Shutes våta dröm. Hon är i alla fall inte en kvinna som någonsin funnits på riktigt och en kvinna hade aldrig porträtterat någon på det sättet. Och med tanke på de två olika berättelserna så är Fem svarta höns en titel som återspeglar bokens behållning.

Elin har skrivit en mycket bra recension av boken på sin blogg En bok från alla världens länder och hon säger mycket av det jag vill säga.