Albert Bonniers förlag skickade över bästsäljaren Öppnas i händelse av min död av australiensiska Liane Moriarty till mig med en fin inramning som syftade till att öka spänningen (jag fick själv ett brev jag inte fick öppna direkt, se bild nedan). Jag läser så sällan bästsäljare nuförtiden, men insäljningen från förlaget var så bra att jag självklart satte tänderna i boken direkt.
Cecilia hittar ett brev med makens handstil där det står: Till min hustru Cecilia Fitzpatrick. Öppnas i händelse av min död. Vad står det i brevet? Ska hon läsa det? Samtidigt som vi får följa Cecilia vånda träffar vi Tess, vars man och bästa vän berättar att de är kära i varandra. Vi får också träffa Rachel som fortfarande kämpar för att dotterns mördare ska åka fast. Historien utspelar sig huvudsakligen i Sydney och alla tre huvudpersoner träffar varandra.
Det är svårt att skriva så mycket mer om handlingen eftersom innehållet i brevet, som avslöjas på sidan 151, inte är så kul att få reda på i förväg och jag vill inte försäga mig. Det är en bestseller som verkligen får dig att sträckläsa, inga som helst tvivel om det. Jag tyckte att det var lite förutsägbart och både innehållet i brevet och själva upplösningen hade jag hela tiden på känn. Men boken ställer många viktiga frågor om relationer, tillit och sorghantering men kanske framförallt om att säga sanningen och vad lögnen kan innebära.
Boken hade en del feministiska intressanta delar. Tess, som är årsbarn med mig, är en modern kvinna med delat ansvar för barnet och hon gör karriär. Hennes bästa vän som vill stjäla hennes man har varit fet, men har nu en vacker kropp. Det finns många intressanta tankar kring det och hur vi dömer människor efter utseende. Cecilia är en klassisk hemmafru, något som det fortfarande finns gott om i Australien, men trots makens fina jobb är det hon som drar in de mesta pengarna via Tupperware-försäljning på kvällstid. Hennes liv ställs på ända när hon läser makens brev och orkar inte längre vara den perfekta (hemma)frun.
Jag tyckte bäst om att läsa om Tess, trots den givet intressanta delen om brevet. När brevet väl var avslöjat handlade boken till stor del hur de olika personerna skulle förhålla sig till dess innehåll och även om det var en viktig del, så fastnade jag mer för delarna om Tess och hur hennes familjesituation skulle lösas. De olika historierna vävs samman på ett bra sätt utan att det bli krystade övergångar. Några detaljer är lite orealistiska och det har jag mycket svårt för. Då menar jag inte orealistiska som att skriva ett brev till sin fru som hon ska läsa efter sin död, utan mer reaktioner, känslor och handlingar som behövdes för att storyn skulle gå ihop och som kändes för osannolika. Men i det stora hela så är det en helt ok bok som du absolut bör sätta tänderna i om du vill läsa en riktig blandvändare!
Får ej öppnas förrän sidan 151. Jag fick inte öppna det medföljande brevet förrän jag kommit till sidan 151 och det innehåll såklart brevet. Jag höll mig! Eloge till Bonniers för bästa insäljningen av bok i min blogghistoria.
3 pingar
[…] Liane Moriarty – Öppnas i händelse av min död: Den på svenska nyligen utkomna australiensiska bestsellern utspelar sig under några dagar kring påsk. Jag har fått lära mig allt om australiensiska påsktraditioner inklusive korsbullar med smör. Det tog ett tag innan jag fick det att gå ihop med att det var höst och påsk samtidigt. […]
[…] ruvar på hemligheter, men som är svåra att skriva m utan att avslöja något. Jag läste nyligen Öppnas i händelse av min död (som jag inte var så imponerad av) om en kvinna som hittade ett brev från sin man med en […]
[…] förlag). Antal sidor: 345. Andras röster: Booksessed, Böcker i örat, Feelgoodbiblioteket, Feministbiblioteket, Hyllan, Johannas deckarhörna, Med näsan i en bok, Midnatts […]