Koleka Putuma från Sydafrika kommer till bokmässan i år och jag har läst hennes diktsamling Collective amnesia, som även finns översatt till svenska. Rámus förlag har gett ut Kollektiv minnesförlust 2020. Jag läste den på originalspråk, mest kanske för att den fanns tillgänglig på Storytel. Jag har tidigare i sommar skrivit om Koleka Putuma som månadens feminist.
Koleka Putuma är född efter apartheid och tillhör generationen ”born free”. Det är spännande att läsa hennes dikter om vardagen, kärleken och rasismen i hennes hemland. Bara för att apartheid är borta innebär det såklart inte att problemen är försvunna och det visar Koleka Putuma fint i sin poesi. Hon uppmärksammar våld mot kvinnor och hon uppmärksammar svarta kvinnor som gjort något stort.
Jag tyckte mycket om dikterna och att det tydligt märktes att de var skrivna av en någon i en yngre generation. Hon är visserligen född fri, men hon lever i ett land där ”korrigerande våldtäkter” mot lesbiska är vanliga och ett direkt hot mot henne själv. Ilskan märks i varje dikt, men det gör också den stolthet hon känns för sina medsystrar som kämpar mot orättvisor och rasism.
