Påskpynt på Olofsbersgatan i mitt föräldrahem. Mars 2018.
Alltså detta är sant. Jag åkte till mina föräldrar över påsk och glömde nästan det viktigaste – alla mina böcker! Nu är ju mina föräldrar personer som läser så det är ju egentligen inte någon panik. MEN ÄNDÅ! Jag får inte (helt) välja vad jag ska läsa. Påskfrid i all ära, men gärna tillsammans med mina böcker.
I förrgår gav jag er en att-läsa-lista inför påsken. Här kommer en reviderad sådan. Utbudet som finns nu är mina föräldrars hyllor, Storytel, Kindelappen samt en sketen mikrobok på tyska som legat i väskan i månader i hopp om att bli läst. Inte egentligt katastrofläge med andra ord.
Böckerna jag tänkte läsa, eller i alla fall påbörja under påskhelgen
Litet land av Gaël Faye: Om en uppväxt i Burundi. Jag har tänkt att läsa den och nu får jag ju ett bra tillfälle. Storytel.
The hotel Tito av Ivana Bodrozic: En bok jag började lyssna på när jag var sjuk. Ska sitta på träningscykeln någon dag här så då får jag lyssna vidare. Storytel.
Sanning med modifikation av Sara Lövestam: Jag har ju länge tänkt att läsa hennes böcker om Kouplan. Mammas bokhylla.
Voices: Short stories from the Seychelles Islands av Glynn Burridge: Om det är dags att pricka av Seychellerna. Kindlepappen.
Die Sekretärin av Ingrid Noll: Den där mikroboken i typ visitkortstorlek på 80 sidor som ska innehålla tre berättelser. Tja, läsa på tyska ska jag ju och denna är ju en lågt hängande frukt så borde väl läsa den. Den borde få fart på språkutmaningen. Rejält naggad i kanten är den trots att den inte är läst. Min handväska.
Det kommer inte att gå någon nöd på mig som ni ser. Återkommer i vanlig ordning med det jag hinner läsa ut.
