Nej cancer botas inte med stark vilja och champagne och barn blir inte till efter avslappningsövningar

Lita på läkare, inte mumbo jumbo. Champagne botar inte cancer. Inte självklart för alla tydligen.

Cancer botas inte med stark vilja och eventuellt med champagne som Jenny Strömstedt låter påskina i Expressen. Agnes Wold, läkare och en stor förebild på många sätt, går bananas på Twitter efter att ha läst den. Underhållande att läsa med skrämmande att vi inte kommit längre än att folk fortsätter att skriva sådan goja i Sveriges största tidningar.

Hej @Expressen – är det inte grymt att skriva att hjärntumör kan bekämpas av stark vilja att leva, fysisk träning och (kanske) champagne?

— Agnes Wold (@AgnesWold) September 12, 2015

Men tanken är långt ifrån ovanlig. Det hävdas ofta till höger och vänster att den med järnvilja överlever de allra hemskaste sjukdomar. Allt går om man bara har rätt vilja, något man ofta får höra från allt på kickoffer till välvilliga vänner och bekanta. Det verkligen ingen verkar reflektera över är att man sätter sig över läkarvetenskapen och beskyller de som dör för att inte vilja tillräckligt mycket. Den som får frågan vad som botar cancer, cellgifter eller en stark levnadsvilja skulle säkerligen svara cellgifter om personen i fråga inte är helt tappad bakom en vagn, men ändå lever kampmyten vidare.

Jag som vet vad det innebär att vara ofrivilligt barnlös (som nu lyckligtvis har blivit sekundär barnlöshet) får höra från i princip alla jag pratar med (som inte upplevt samma sak själva) att bara jag slappnar av så kommer det nog att gå vägen. Vi har ju kommit till ett stadium där vi måste fundera över när vi ska sluta försöka och kommentarer på det är: Då ska du se att det snart blir ett barn ändå! Nej, nej, nej. Vårt största hopp är IVF, inte avslappningsövningar! (Därmed inte sagt att vi aldrig skulle kunna få barn på egen hand, men då handlar det om slump inte avslappning.)

Det är inte mitt fel att jag inte blir gravid. Det är inte heller min mans fel. Det är inte vi som måste slappna av för att något ska hända. Jag vet att alla tänkande människor egentligen förstår det, men ändå drar man upp exempel på alla dem som gjort IVF eller adopterat och sedan fått ett barn på egen hand. Ja, det händer. Det händer också att folk blir gravida på första försöket och sedan helt oförklarligt aldrig får ett barn till. Det är kanske inte vanligare att adoptera ett syskon till ett biologiskt barn än tvärt om, men det finns också många ensambarn som skulle fått syskon om det inte var för svårigheten att få barn.

Min uppmaning till dig som vill berätta någon fantastisk historia om en cancersjuk som överlevt för att hen vägrade att ge upp eller några som fått barn bara de släppt allt: Tänk ett steg till. Lägg inte skulden på dem som inte lyckas och tänk på att vetenskap är ett säkrare kort än mumbo jumbo.