En kollega och läsare tyckte att jag borde läsa mer feministiska serier och jag kan verkligen inte säga emot. Hon kom en dag med två böcker jag kunde låna och den ena var Sjunde våningen av Åsa Grennvall. Eftersom detta är en kort serie känner jag att jag inte kan låta bli att diskutera även upplösningen och ni som har problem med det bör sluta läsa nu.
Sjunde våningen är ingen rolig eller upplyftande serie. Den bygger på en sann historia om hur en kvinna träffar en man som slår henne. Först genomgår hon en normaliseringsprocess och som så många andra och hon går inte vid första slaget, som hon faktiskt tycker själv att hon kanske borde göra. Förhoppningen om att han ska be om ursäkt och ändra sig är stor, trots allt. Det är inte slagen som gör att hon tillslut går, utan något nytt, något som gör att hon reagerar och inte kan släppa det. Han biter henne.
Det var en mycket gripande historia och jag kommer sent att glömma bilderna på kvinnan som mannen just bitit som tänker: Han spottade ut min hud. Just det kunde hon inte leva med. Just det blev droppen som fick bägaren att rinna över. Boken innehåller fler fantastiska illustrationer, exempelvis av kvinnan i duschen som funderar på hur hon ska svara sin pojkvän så att det blir rätt. Jag är mycket sugen på att läsa fler seriealbum av Åsa Grennvall!
1 ping
[…] måste säga att jag faktiskt inte har läst henne förut och det skäms jag lite över. Till min kollega Sofia vill jag bara säga: Du har rätt, jag läser på tok för lite serier! Jag har börjat läsa Lilla […]