Glad påsk alla kära läsare! Aktiviteten här har minskat rejält och det för att det är svårt att hålla igen en sajt på jobbet och en annan när jag kommer hem. Meningen är att ni några gånger i veckan ska få uppdateringar här. Jag hoppas att ni inte bli alltför besvikna att det ibland dröjer mellan inläggen.
Nu är det påsk och jag får återigen gå all in för pynt och mysigheter i hemmet. Fördelen med en tidig påsk är att ljusens tid inte är över. När solen lyser in genom fönstret och man helst av allt sitter ute vid husväggen, har tända ljus lite mist sin charm. Allt har sin tid.
Jag älskar att läsa inredningsreportage. Jag vet inte varför jag älskar det, för jag blir oftast enormt irriterad. Det är alltid samma ljusgröna, ljusgrå och beige nyanser. Aldrig konst på väggarna och alltid med någon ”coffeetablebook” på soffbordet som inte är någon fin museiutgåva av Louvren eller MoMa utan en snordyr inredningsbok köpt för att imponera på andra. Ja, jag har skrivit om det förut.
De reportage som går emot är alltid helt crazy med en miljard färger och prylar från när och fjärran. Såklart mycket roligare att läsa om, men också så extrema och markerade för att vara undantag. Annars beskriver flera av de diskreta inledarna sig själva som att de ”älskar färg och form” och det betyder ofta blommiga tapeter. För att ”lugna ner” tapeterna är allt annat beige och grått.
Var är tavlan du köpte på en semester, som egentliga var ful men du älskar den ändå? Var är mormors gamla hötorgskonst som känns tryggt från barndomen och påminner dig om mormor (min är på bild ett nedan)? Var är ljusstaken som är sig så kär att du har den framme, trots att den fått en spricka? Var är konsten som är snygg som den är och inte för att den passar ton i ton med soffan? Var är träelefanten inköpt på en resa till Afrika? Var är snäckorna från Thailand?
Jag kan hålla på hur länge som helst. Alla har vi personliga saker som vi älskar och som vi kanske till och med glömt anledningen till varför vi har. Men att renovera och inreda sitt hem ”precis som man vill ha det” är tydligen alltid lika med att köpa in filtar och kuddar i diskreta färger och sätta upp svartvita foton och prints på väggarna. Den ”personliga touchen” är oftast något vackert antikt föremål som gått i släkten och som passar in. Det sistnämna är alltid, alltid avgörande.
Jag bjuder er på mitt påskhem, långt bort från diskreta färger, med retrodukar jag fyndat på Tradera. Med arvegods och saker jag köpt för att de är vackra, roliga eller för att jag ville ha ett minne. Den lilla vasen med krokusar köpte jag och min man på Malta, just för att passa en liten blombukett plockad efter skolan. Plastäggkoppen är från DDR-museet i Berlin. Många ljusstakar och tupparna är från Guldkroken som fanns i Hjo där min min mormor och morfar bodde. Mycket pynt är i lego. Håll till godo!
1 kommentar
Trevlig påsk!