Vi hälsade på min 101-åriga mormor i Hjo. Vi åkte bil överallt och skulle inte hinna se något mer än hennes lägenhet. Men så kände jag att det var lättare att gå med snart treåringen från restaurangen hem till mormor istället för att sätta in henne i bilen och köra den korta sträckan så det blev en liiiiiten lucka för kulturspanande. Den utnyttjade jag såhär:
Parken vi passerade ser exakt likadan ut nu som när jag var barn. Eventuellt är glasentren till turistinformationen nybyggd, men resten – Park-skylten, trappan upp och konstverket på väggen – är precis som jag minns det. Det är så mycket barndom över den här vyn. Jag kastas tillbaka 35 år i tiden och Pelle Svanslös ska snart börja på Park som (fortfarande) är en bio.
En närbild av konstverket som är ”Hjo-Hjo” av Lars-Erik Ström. Det kan ses som en flygbild över Hjo, men är egentligen en fiktiv stad. Titeln på konstverket ska vara någon form av humor enligt den här sajten.
Hjo är en av Sveriges tre trästäder. Nora och Eksjö är de andra två. Såhär ser Hjo ut på flera ställen. Just detta hus ligger mellan Ica och parken ni ser ovan. (Det var ju ingen lång promenad jag var ute på.) Såklart måste jag snart besöka Nora så att jag varit i alla tre trästäderna!
Utsikt från min mormors rum på ålderdomshemmet i Hjo. Detta är stadsmuseet i Hjo som just nu har en utställning av Estrid Ericsson som grundade Svenskt Tenn och som är från Hjo. Jag har tidigare varit på en sådan utställning precis där.
