Lissabon var en fantastiskt härlig stad! När vi var där präglades staden av Eurovisionfeber, men det var faktiskt en slump att vi var där samtidigt. Svärfar ville åka till Portugal och jag hjälpte till att ordna en resa där jag försökte täcka in så många lediga dagar som möjligt (Kristi himmelsfärd, såklart). Vi var inne i Lissabon två gånger och hann mest med saker för barn. Men lite kultur lyckades jag spotta och fånga med min mobilkamera.
Utanför tågstationen välkomnades vi av det här fina konstverket.
Jag gick inte in, jag bara fluktade lite utanför.
En underbar vy som ses från huvudgatan i de centrala delarna. Jag nöjde mig med att beundra slottet på avstånd.
Tram 28, den berömda svårvagnslinjen som går förbi alla Lissabons sevärdheter. Ett självklart val för en barnfamilj att åka, tänkte jag. Det blev ändå inte så. Den åkte dock förbi mig flera gånger.
En underbart vacker hiss förbinder två områden i Lissabon som är en stad med stora höjdskillnader. Det är Gustave Eiffel som har ritat den. Jag hade inte möjlighet att åka i den, men jag stod nedanför och beundrade den istället.
Här vill jag bo! Jag ville ta en fika, men det var inte läge.
Jag skulle på 40-årsfest i Lissabon för svensk kompis och schlagernörd och på väg till hennes boende passerade jag det ena underbara hus efter det andra. Den här teatern ligger i ett gathörn med Tram 28 som stryker förbi så nära att det inte ens finns trottoar. Oerhört vacker byggnad som jag hoppas att få se insidan på någon gång. 
När jag var på väg till 40-årsfesten passerade jag detta pittoreska torg med gammal bebyggelse. Jag var redan sen och hade inte tid att sitta ner, men vem skulle inte vilja ha ett sådant torg runt knuten?
Här kan du se fler bilder av Lissabons underbara arkitektur.
Så lite svensk fotbollsnostalgi på huvudgatan i Lissabons gamla del. Benfica hade en egen restaurang och alla stolar hade en unik matchtröja. Mats Magnusson är en legend som fick det riktigt tufft efter avslutad karriär. Han har tillsammans med Marcus Birro skrivit en bok om sitt liv efter fotbollen, Masse – helvetet tur och retur. Det känns fint att han, trots vad som hände sedan, fortfarande hedras i Benfica.
Vi tog med barnen på Europas största akvarium, Oceanário de Lisboa. Jag var inte så imponerad av storleken då Den blå planet i Köpenhamn känns mycket större, men barnens ögon lyste. Det räckte. Själv lyste mina ögon när jag såg att författaren, den portugisiska poeten Sophia de Mello Breyner Andersen, var citerad överallt på museet. Tyvärr bara på portugisiska och ingen översättning fanns att köpa ens i shoppen. Men jag har läst hennes bok I tingens namn, som finns på svenska. Författaren har också fått en utsiktsplats plats i Lissabon uppkallad efter sig.
I tunnelbanan fanns det fullt av bokhandlar med begagnade böcker. Fantastiskt tycker jag! Du behöver aldrig åka tunnelbana utan an bok.
Slutligen Vasco da Gama-bron, Europas längsta bro.
Som ni ser var det mest titta och inte så mycket göra för min del, men som jag skrivit tidigare så har allt sin tid. Men alla ressugna kompisar: Lissabon, en långhelg i höst? Det finns massor att uppleva och det är inte så fasligt dyrt!
