Feministbrud på kulturjakt i Karlstad

I helgen har jag varit på jobb i Karlstad och det var inte tid för mer än att jobba egentligen, men på två promenader hann jag fota en del så det blir en liten kulturjakt från staden!

Selma, men stora favorit Semla Lagerlöf i egen hög person (staty). Jag var såklart tvungen att fota av och dela med mig.

Här har ni sola i Karlstad. Siv, som är född i Karlstad, har med bestämdhet förnekat att det är hon som är förlagan 🙂 För att ta den här bilden fick jag köa länge eftersom staden var invaderad av japanska pensionärer som skulle fota sig med statyn i olika konstellationer.

På min morgonpromenad träffade jag även på Nils Ferlin. Dansandes på bordet? Ferlin är en av mina favoitpoeter och följande dikt är en av de vackraste som skrivits:

Kärleken kommer och kärleken går,
ingen kan tyda dess lagar.
Men dej vill jag följa i vinter och vår
och alla min levnads dagar.
Mitt hjärta är ditt,
ditt hjärta är mitt
och aldrig jag lämnar det åter.
Min lycka är din,
din lycka är min
och gråten är min när du gråter.

Ur i Folkvisteton

I väntan på en taxi en kväll träffade jag på en annan av mina favoritpoeter, nämligen herren ovan, Gustaf Fröding. Nedan kan ni läsa nog min absoluta favoritdikt.

Jag köpte min kärlek för pengar,
för mig var ej annan att få,
sjung vackert, I skorrande strängar,
sjung vackert om kärlek ändå.

Den drömmen, som aldrig besannats,
som dröm var den vacker att få,
för den, som ur Eden förbannats
är Eden ett Eden ändå. 

En kärleksvisa 

Eftersom ett tema här blev herrarna Fröding och Ferlin var jag återigen tvungen att googla dikten som hängde i mitt studentkök och där författaren var okänd. Någon sa att det var Ferlin som skrivit den och någon annan Fröding. Jag vet att jag har googlat förut och inte hittat något, men nu säger internet att det är Gustaf Fröding som är upphovsman till den fantastiska dikten Da’n efter.

Jag var full igår, jag var lössläppt och yster;
idag är jag nykter, modfälld och dyster.

Igår fick jag gästa lasternas brunn;
idag är jag härsken och torr i mun.

Jag var lycklig igår, jag stod mitt i ljuset.
En gloria fick jag kring pannan av ruset.

Jag var stor igår, idag är jag liten.
Jag blev jätte igår med tillhjälp av spriten.

Jag var kär igår, det var stämning och vekhet;
idag är det eftertankens kranka blekhet.

Igår höll jag brandtal om sanning och rätt;
idag vill jag spy i en vattenklosett.

Jag var kung igår, idag är jag slaven.
Med ångest i hjärtat jag tänker på graven.

Jag känner mig redan på tre alnars djup;
men skall världen förgås vill jag först ha en sup.

Den näst sista da’n är nog människan dragen,
och kommer i bakrus på den yttersta dagen.

Da’n efter