Jag har ingen tidigare erfarenhet av Helle Helle, men fått henne rekommenderad av flera personer. Jag fann Detta borde skrivas i presens i en bokbytarhylla på väg till förskolan och eftersom danska är månadens språk tog jag hand om den.
Dorte bor i ett hus på landet och hennes liv består av otaliga relationer med män. Hon sitter i sitt hus och minns ett smärtsamt uppbrott. Hon ägnar dagarna åt att åka in till Köpenhamn och strosa omkring samtidigt som hennes föräldrar tror att hon studerar vid universitetet. Handlingen står ganska still och det händer inte speciellt mycket. Som läsare tyckte jag att vi, ju längre boken lider, förstår att Dorte nog inte mår helt bra.
Det var inte riktigt min typ av bok, men det var ändå spännande i sin säregna stil. Jag hade lite svårt för att förstå vem Dorte var, som huvudpersonen Dorte hela tiden refererade till. Jag tänkte först att det var en del av henne själv, men av olika anledningar förkastade jag den teorin mot slutet. I vilket fall som helst har hon en vän i boken som Dorte anförtror sig åt och som någonstans är den enda stabila punkten i livet.
Som sagt, inte riktigt min kopp te detta, men det var ändå långt ifrån bortkastad tid. Jag kanske läser något mer av Helle Helle. Eller så gör jag det inte.
2 kommentarer
Jag är faktiskt riktigt sugen på att läsa den här!
Författare
Får se om du gillar den bättre än jag gjorde 🙂