Som mamma till en tre månader gammal pojke möts jag hela tiden av hur laddad färgen rosa är. Jag och min man har valt att behandla rosa som vilken färg som helst och klä honom i rosa kläder ibland. Jag vet att det från många håll anses knäppt och till och med skadligt för honom (om man får tro kommentarer här på bloggen). Bland Ambjörnssons intervjuobjekt i boken finns det ingen som vågar klä sina söner i rosa. Jag har skrivit om hur jag ser på affärers utbud av rosa kläder tidigare.
Boken bygger på intervjuer och tar upp vår inställning till rosa från tidig barndom och upp till vuxen ålder. Ambjörnsson menar att det är en laddad färg och att bära rosa är nästan alltid ett statement. Eftersom färgen rosa signalerar gullighet och talar om att du är en flicka så har rosa en hög status bland flickor och låg bland pojkar, men Ambjörnsson har också pratat med lite äldre flickor som tar avstånd från rosa. Hon har pratat med vuxna män som bär rosa och gör det med stolthet och queer-tjejer som ”reclaimar” färgen.
Trots att Ambjörnsson är forskare så skriver hon lättillgängligt och det är roligt att hon skriver ut intervjukonversationer. Jag fick många aha-upplevelser när jag läste och det fanns flera intressanta paralleller. Tex varför är det ok för en vuxen man som hänger på Stureplan att bära rosa, men inte för en liten pojke? Jag vet inte det är kretsen jag rör mig i, men på något sätt kändes allt ändå lite överdrivet. Jag bär ju ofta rosa och känner ingen laddning kring det (men jag är kvinna å andra sidan). Min man bär också rosa och han är varken bög eller Stureplanskille. Men helt klart är det en laddad färg när det kommer till barn och jag lovar att göra mitt bästa för att min son inte ska känna att han aldrig kan bära rosa.
Läs mer: Ordfront, Adlibris, Bokus, Aftonbladet, DN, Expressen, GP, Smålandsposten, SvD, TCO-tidningen
2 kommentarer
om färgen rosa uppfattas som laddad eller inte beror nog mycket på vilka kretsar man rör sig i. I vissa kretsar är det ”bögigt” och ”fjolligt” att män har rosa på sig, i vissa kretsar lyfter ingen på ögonbrynen.
Det konstiga var ju bara att hin hade pratat med föräldrar som ansåg sig vara jämställda och ingen kunde tänka sig rosa på en pojke.