Veckans tematrio på Lyrans Noblesser är inspirerad av söndagen som kommer:
Berätta om tre minnesvärda mammor ur litteraturen!
Jag läste Lyrans egna trio och jag läser också om Tesslas mamma för Hugo och tycker att mamman i Pianolärarinnan är skrämmande egoistisk, men för att inte vara en härmis väljer jag tre andra mammor.
1. Modern i Pearl Bucks Den goda jorden spelar en huvudroll, även om hon beskrivs mer som en bifigur. Den plågade modern som egentligen inte vill binda fötterna på sin dotter, men som tvingas göra det för att hon inte ska bli utstött. Modern som måste acceptera att hennes make hittar en yngre och snyggare som ska dela hem med dem. Samtidigt som hon accepterar sin lott så kokar ilskan över inombords. Ingen borde leva ett liv som den modern.
2. Therese Skårup, journalisten i Hanne-Wibeke Holsts triologi, föder ett barn och blir mor lite mot sin vilja. Hon vill behålla sin karriär och hennes pojkvän lovar dyrt och heligt att han ska ta hand om barnet. Det blir det föga förvånande tvärt om. Han får ett toppjobb i Odense och veckopendlar, medan hon blir kvar i Köpenhamn med dottern. Hans karriär blomstrar, medan hennes stannar upp. Känns det igen?
3. I Marilyn Frenchs Sin mors dotter får vi träffa tre genrerationer mammor. Det är en fantastisk släktkrönika från den polska fattiga mamman, till den som kom upp sig och fick det bättre och slutligen till hon som skilde sig och valde att gå sin egen väg. Amerikansk kvinnohistoria när den är som bäst.
Min mamma och pojken jag är mamma till.
