Maria Wine är en svenska diktare med danskt ursprung. Albert Bonniers förlag gav förra året ut hennes bok Skärvor av pärlemor på nytt som e-bok. Jag lånade den på bibblan efter att jag haft ett till synes evigt tekniskt problem med deras e-boksutlåning (ej bibblans fel). Nu fungerar det och jag är glad över att ha kunnat få läsa Skärvor av pärlemor.
Maria Wine levde och dog i Solna och var gift med den svenska författaren Arthur Lundkvist. Det finns ett byst av henne i Maria Wines park i Solna. Där gick jag förbi för flera år sedan när min bror var nyinflyttad i kommunen.
Skärvor av pärlemor är en blandning av kortare dikter och längre prosastycken. Det handlar om kärlek och känslor. Det kortare dikterna var dem som fastnade mest hos mig och jag tyckte mycket om denna om vitheten i känslorna.
Elden är vit när den är som hetast.
Kylan är vit när den är som kallast.
Vreden är vit när den är som häftigast.
Passionen är vit när den är som eldigast.
Ångesten är vit när den är som störst.
Blixten är vit när den är som snabbast.
Sorgen är vit när den är som djupast.*
Smärtan är vit när den är som mest outhärdlig.
Men allra vitast är döden med sin oföränderlighet!
Maria Wine fångar de djupaste och jobbigaste känslorna med sina dikter. Hon hanterar språket väl och jag känner mig träffad flera gånger. Det är ett stort djup i dessa känslosamma dikter och för mig var det omöjligt att bli berörd. Wine har skrivit många diktsamlingar och jag känner spontant att jag kommer att läsa mer av henne.
