Jag läste nyligen ut andra delen i Kevin Kwans trilogi om snuskigt rika asiater. Jag gav mig sedan direkt på del tre, Rich people problems, för jag kände att jag ville veta hur hela cirkusen skulle sluta. De två första böckerna uppskattade jag mer än jag först trott, även om den första var bättre än den andra.
Rich people problems börjar med att Nicks farmor Su Yi ligger för döden. Nick vill träffa henne en gång till och åker till Singapore. Där blir han inte insläppt i det magnifika Tyersall park. Det är fler som kommit till Singapore och den ena är mer intresserad än den andra att få ta del av arvet och framför allt – få ärva Tyersall park. Det stora fokuset i boken är vad som ska hända med Tyersall park, men det är många fler intriger som ska få en upplösning. Astrid och Charlie har blivit ett par, men deras ex gör allt för att skilja dem åt. Kitty Pong, numera Bing, har flyttat fokus från att komma in i societeten i Hongkong till att smälla högre än svärdottern Colette. Den lite gala släktingen Oliver T’sien är också tillbaka och tar ganska stor plats.
Jag kan inte skriva för mycket om boken för att inte avslöja vem som får huset, men jag kan säga så mycket att alla blir överraskade och alla får något att tänka på. Kevin Kwan syr ihop berättelsen bra, men jag det var några negativa saker. Berättelsen om Rachel och hennes pappa försvann helt. Det fanns lösa knutar där i slutet av den andra boken med frun som inte accepterade henne, men av detta blev det ingenting i sista delen. Jag tyckte också att det var synd att hela biten med Colette bara blev till en fånig konkurrenstävling. Svartsjukedramat i Charlie-Astrid-fallet blev lite väl uppskruvat och avancerat.
Det som var spännande med boken var hur den ogifta mostern Victoria alltid känt sig undanskuffad och förfördelad för att hon förväntades ta hand om sin mamma, medan huset ska ärvas av den älska (i detta fallet enda) sonen. Sonen, Nicks pappa, fick välja vem han ville att gifta sig med, medan ingen man ansågs god nog åt Victoria. Vi får också veta om Su Yis historia och där fanns det mycket spännande!
Rich people problems är en värdig avslutning till trilogin. Precis som i de andra böckerna ger Kwan ett stort utrymme till att kvinnor förfördelas i de patriarkala miljöerna. Inslaget om Victoria var mycket välkommet i hela diskussionen om vem som skulle få huset. En annan sak, som jag inte ska skriva för mycket om, är hur han lyckas med att framställa Kitty Pong som oerhört fånig genom böckerna för att sedan förbereda hennes revansch i den sista boken.
Kwan gjorde en riktigt snygg vändning när det kommer till nya pengar och gamla (försvunna) pengar. Det handlade om vulgaritet vs traditionella värden. Jag kom på mig själv att hålla lite för mycket på familjen Young och gladde mig åt att författaren överraskade mig flera gånger med att försöka få mig att byta fokus. Rich people problems är en feelgood och det goda vinner över det onda, men jag tyckte att det gjordes med finess och inte bara var en uppradning i lyckade slut för alla.
Nu ska jag se filmen Crazy rich Asians, som baseras på första boken.
