Recension: Szegedi, Katalin; Lenka och Palko; 2010

Inför Bokmässan vill jag läsa så mycket ungerskt jag kan komma över, vilket inte är så mycket tyvärr. Banböckerna Lenka och Palko av Katalin Szegedi fanns på bibblan i Luma så jag lånade dem. Szegedi kommer till Bokmässan.

Lenka är lite för tjock och har inga vänner, men hon gillar att måla. Hon ger sig ut en fin vårdag för att fråga några barn om hon får vara med. Alla skrattar åt henne. Tills Palko kommer åkande på sin sparkcykel. Palko är en liten klen pojke som inte har så många vänner. En fin vårdag ger han sig ut på sin sparkcykel och hittar Lenka, en flicka han blir nyfiken på och verkligen vill leka med. Båda böckerna handlar om samma dag och slutar på samma sätt.

Det var så fina böcker och jag blev kär i dem direkt. Så roligt att få läsa två böcker med olika synvinklar om samma sak. Här får barn som är lite udda och ensamma stå i centrum och få bli lyckliga för att de finner varandra. De finner varandra i en vänskap och de lever inte lyckliga i alla sina dagar vilket också är lite befriande. Kanske kommer de att ge ut böcker tillsammans där Palko, som gillar att läsa, skriver och Lenka illustrerar? Möjligheterna är oändliga och det går att prata fint kring det med sitt barn.

Bilderna är fantastiska! Jag älskade de lite kluddiga illustrationerna som innehåller så mycket känslor och uttryck. Katalin Szegedi har varit nominerad för Alma-priset och det är något jag förstår när jag läst och bläddrat i dessa två pärlor.

Läs mer Lenka: Adlibris, Bokus, Felis förlag