Recension: Rosman, Ann; Marvatten; 2020

MarvattenDå har jag kommit till den sjunde och sista boken om Karin Adler av Ann Rosman, Marvatten. Jag var inte helt såld på Vågspel, efter att jag läst några riktigt bra och visste därför inte riktigt vad jag skulle vänta mig av den här. Den kommit härom året, men det är fortfarande Milja Turestedt som läser och boken är utgiven på Albert Bonniers förlag.

Karin har just fått barn och är mammaledig. Hon lär känna Lotta som just köpt ett hotell på Marstrand och är fru till en av Karins pojkvän Johans vänner. Lotta vill veta mer om dem som bot i huset som nu är hennes hotell. Samtidigt hittas en man död på Karins ex Görans fartyg och en mordutredning startas, som Karin gärna vill vara en del av. Den äldre historien i den här boken handlar om pigan Johanna som får barn med mannen i hushållet och som gärna vill gifta sig och ta dit sitt andra oäkta barn som fått bor hos Johanns föräldrar.

Marvatten var bättre än Vågspel, men mest för att den äldre historien var mer engagerande. Däckarhistorien tyckte jag försvann lite och trots stor dramatik, var det egentligen inte något jag fäste mig så mycket vid. Blev mer engagerad av Lotta och hennes liv. Så om Ann Rosman skriver något mer i framtiden, så hoppas jag att Lotta är med. Sedan önskar jag också att Karin och Johans förhållande kan få vara lite stabilt och inte så gnälligt. De ska ju vara nyförälskade och glada föräldrar, inte sura på varandra redan?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte att publiceras.

Time limit is exhausted. Please reload CAPTCHA.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.