Kajsa Normans bok Bron över Blood River (Leopard förlag) handlar om de vita afrikanderna i Sydafrika. Det var de som tidigare styrde landet, men som idag känner sig undanskuffade och är rädda för att bli av med sitt språk och sin kultur. Norman har rest runt i Sydafrika och pratat med flera afrikander och fått deras syn på livet i landet efter apartheid. Jag och Kajsa har träffats på en resa till Serbien för flera år sedan och även om vi inte känner varandra väl är det otroligt roligt att läsa en bok skriven av någon man träffat och gillar.
I Sydafrika finns det idag många fattiga vita och till och med vita kåkstäder. Men fortfarande sitter vita på de bästa jobben och tillhör det rikare skiktet. Nu är det de vita som är i minoritet och det är de svarta som styr. Många vita har känt sin kultur hotad och dragit sig undan. Det finns en vit utbrytarrepublik som kallar sig Orania dit bara äkta afrikander är välkomna. Vid en första anblick kan det ses som ett sätt att bevara apartheid, och det är det ju på sätt och vis, men det som skiljer sig från det gamla Sydafrika är att här finns inga svarta som gör enklare arbeten. Det har tagit många i Orania emot att hugga i själva med trädgårdsarbete och städning, men i ett samhälle utan svarta så måste de vita göra även de jobben, vilket faktiskt är en ovanlig syn fortfarande i dag i resten av Sydafrika.
Kajsa Norman är nyanserad och pratar med människor för att höra deras åsikter. Hon är öppen med sina egen åsikt och att hon ibland blir chockad av sina intervjuoffers uttalanden. Men det är inte en bok om att förfasas över att rasismen fortfarande frodas i Sydafrika i första hand, utan mer en bok om en väg till ett bättre, mindre kriminellt Sydafrika är möjligt. Går det att leva sida vid sida på lika villkor? Kanske är rentav rasistiska utbrytarsamhällen som Orania en väg till enhet? En av Normans slutsatser är att för ett mer enat land måste vita kunna tänka sig att jobba som hembiträden i svarta familjer och dit är det en ganska lång väg. En början kan vara att vita får lära sig att arbeta med enklare jobb, som de gör i Orania.
Bron över Blood River är en oerhört spännande bok om Sydafrika idag, varvat med historiska tillbakablickar. Jag tyckte även att den var feministiskt intressant då afrikandernas kultur är oerhört konservativ och håller hårt på könsroller. I många andra delar av världen vill ju västkulturer gärna visa på skillnader där man själv framställer sig som oerhört modern och jämställd. Inget sådant går att hitta i afrikandkulturen. Orania är ett samhälle av och för män, även om några få kvinnor också bor där.
