Helene Migerka var en österrikisk feminist som levde mellan 1867 och 1928. Hennes lilla skrift Das Glück der Häßlichen und andere Skizzen und Satiren kom ut 1913 och titeln betyder Den fulas tur och andra skisser och satirer. Skriften finns tyvärr inte i något annat typsnitt än fraktur och trots att det har funnits sedan 1500-talet så är det kanske något de flesta förknippar med nazismen. I alla fall jag fick sådana associationer fastän boken var betydligt äldre än så. I vilket fall som helst är det inte helt lätt att läsa.
Helene Migerka är rolig, det är ingen som helst tvekan om det. Hennes satiriska berättelser om kvinnor, äktenskap och samhället är träffsäkra och förmodligen meningen att ge en känga till alla bakåtsträvare. Det är bara så synd att jag missar ungefär 70% eftersom jag 1 inte är helt bekväm med tyskan och 2 inte orkar tänka efter så mycket när jag stöter på en konstig bokstav vilket jag 3 gör i vartannat ord. Det gick således långsamt och var väldigt jobbigt.
Men lite fångade jag upp och den första texten om den fula var rolig och kändes som en kritik mot utseendehets och där den fula fick lycka mot alla odds. En annan text handlade om religion och några som pratade skit bakom ryggen på en protestantisk kvinna. Den roliga slutklämmen var att någon berättade det förfärande att hon är protestant och dessutom gift för en man. Mannen som får höra det svarar iskallt: Ja, med mig.
Jag önskar att jag hade fått läsa Migerka på svenska. Eller nej, jag önskar att jag hade fått läsa henne i times new roman eller något annat mer läsbart typsnitt!
