Boken handlar om hur man bemöter rasism i feministiska organisationer och de som ligger bakom är Interferm, som är en feministisk och antirasistisk tankesmedja. Läs bloggen om Makthandbok här. Rasism är vanligt i alla organisationer och de kvinnor som deltagit som skribenter i Makthandboken menar att feminism och antirasism måste förenas och rasismen måste synliggöras. I många fall handlar jämställdhet om just jämställdhet för vita kvinnor och många feminister har svårt att ta till sig att de skulle vara rasistiska ibland. Detta menar författarna och stolta kallar sig både feminister och antirasister. Boken innehåller många bra, konkreta tips och diskussionsunderlag. Tyvärr är denna bok lite väl politisk, och då menar jag vänsterpolitisk. Det känns mycket F! över boken och jag hade kunnat leva med det om det inte varit för de definitioner som kommer sist i boken. När ”klass” ska definieras så skriver man bland annat att kapitalismen innebär att några få människor har makt över produktionen och tar mer betalt för sakerna som arbetarna producerar än vad de ger arbetarna i lön. Man kan definiera kapitalism på annat sätt. Dessutom får vi tips om att läsa den fasansfulla boken Äga rum. Min man brukar säga att alla föreningar och organisationer tenderar att bli vänsterorganisationer bland annat eftersom vänstermänniskor organiserar sig mer än liberala. Definitionen av fri- och rättigheter är inte den samma hos liberaler och socialister och vänstern vinner ofta den kampen i föreningar och därmed har den feministiska/antirasistiska/miljöaktivistiska föreningen blivit en vänsterförening. När man läser Makthandboken kan man tro att det ligger något i det.
dec 21
Nordling Blanco, Sissela (red); Makthandbok; 2009
dec 21
Gästrecension av Gunilla Gustafsson: Lundahl, Lisbeth; Amelia Adamo – sex recept för framgång; 2000
Gunilla Gustafsson bor i Stockholm, är aktiv i Folkpartiet Östermalm och förbundsordförande för Liberala Företagare. Man träffar ofta Gunilla på arrangemang som Liberala Kvinnor ordnar och när hon inte gör det så kraschar hon gärna på trevliga människors soffor.
En framgångsrik yrkeskvinna blir man genom att se till att ha ett ordentligt stötsystem och genom att köpa hjälp hemma. Mediedrottningen Amelia Adamo är inget undantag. Hon tog sig in i damtidningsvärlden och blev tidigt upplyft av andra, främst kvinnor, som såg hennes framåtanda och talang. Senare som ansvarig för kvällstidningsbilagor förstod hon snabbt att den främsta talangen där var att ha hår på bröstet. Ämnen som berörde kvinnor ansågs inte intressanta. Amelia tvingades snabbt att bli väldigt affärsmässig och visa på att hennes ämnen säljer, att kvinnor är en lönsam målgrupp.
Visst är boken ett slags memoarbok, men jag skulle snarare vilja säga att det är en instruktionsbok i att göra karriär i mediebranchen. Ja, nästan alla brancher. Välj rätt man, köp hjälp, jobba mycket, var envis, lär hela tiden nytt och odla dina intressen. Det hjälper om du har ett närmast italienskt intresse för erotik. Boken heter ju trots allt SEX recept för framgång. Glöm inte heller att omge dig med duktiga människor och se även till att lyfta fram unga kvinnor i karriären, det har Amelia gjort.
dec 14
Gästrecension av Gunilla Gustafsson: Alving, Barbro & Ruffa; Bang om Bang; 2009
Gunilla Gustafsson bor i Stockholm, är aktiv i Folkpartiet Östermalm och ordförande för nätverket Liberala Företagare. Man träffar ofta Gunilla på arrangemang som Liberala Kvinnor ordnar och när hon inte gör det så kraschar hon gärna på okända människors soffor.
Barbro Alving, Bang, är en av mina favoritförfattare. Den här boken är sammansatt av dottern Ruffa och är en blandning av Bangs egna texter och Ruffas. För den som inte är bekant med Bang så låt mig sammanfatta kort. Det här är kvinnan som nästlade sig fram under krigsåren och rapporterade om vad som hände i världen till DN:s redaktion i Stockholm via skraltiga telefonlinjer. Hon rapporterade om spanska inbördeskriget, om ett Europa som rustade sig för ett världskrig, om Hitler, Hiroshima och om koncentrationsläger. Hon var i princip den enda kvinnliga reportern på fältet. Samtidigt är hon kvinnan bakom intressanta och roliga vardagskåserier om vardagslivet i Stockholm där hon mellanlandade mellan sina resor. Hon skildrar livet som ogift mor, jo hon var i princip också först med att leva öppet som ensamstående mor. Hon har ett speciellt språk i kåserierna med många uttryck och finurligheter som håller dem fräscha än i dag, krigsreportagen har dock av naturliga skäl åldrats något.
Bang om Bang är alltså sammansatt av dottern där hon försöker ge en helhetsbild av hur det var att växa upp med en legend och samtidigt vara något av en legend själv. Bang sparade allt kvitton, anteckningar och tänkte sig att ge ut sina memoarer efter avslutad karriär men en svår sjukdom satte stopp. Hon levde stundtals ett hårt liv med för mycket alkohol och för lite hälsosamma promenader. Den här boken kompletterar fint ”Kärringen mot strömmen”-böckerna och de dagböcker som tidigare är utgivna. Bang är en fin humorist och dottern Ruffa verkar definitivt ha ärvt samma talang. Klar rekommendation på den här boken!
dec 12
Elf Karlén, Moa & Palmström, Johanna (red); Äga rum; 2008
Det är sällan jag blir arg när jag läser feministiska böcker. Men arg blev jag flera gånger om när jag läste Äga Rum som är en samling röster ur den feministiska rörelsen. Det beror på att är det röster ur den feministiska VÄNSTER-rörelsen. Det som gjorde mig mest upprörd var att det var en merit att ha varit aktiv i AFA. Alla skribenter presenterades och deras meriter redovisades. Att ha varit aktiv i en stenkastarorganisation borde ligga en person i fatet, inte vara en merit. Vidare upprördes jag av att en man påstod att killar inte tjänar på jämställdhet eftersom det handlar om att män måste överge makt. Men barnen då? Tjänar inte män på att få mer tid med sina barn? Hela boken andas också att vi som står till höger om vänsterpartiet är onda, feminister eller ej. Jag blev också mycket fundersam och börjar bli bekymrad över att vänsterfeminister, precis som många högerfeminister verkar överge likhetsfeminismen. Medan många högerfeminister blir mer särartiga i sitt sätt och menar att bara kvinnor kan ha ett särskilt band till sina barn och annat blaj så är ju vänsterfeminister särartsfeminister hela tiden när de ordnar kvinnoseparatistiska arrangemang med motiveringen att ”kvinnor har en viss erfarenhet som bara kvinnor kan ha”. Vi får också läsa att en talesperson för F! är besviken över att ”de som vi solidariserade med inte solidariserade med oss”. Kvinnor, undrar jag då? Men ni tyckte faktiskt inte som jag och bara för att jag är kvinna kan jag väl inte förväntas ha samma åsikter som ni? Sammanfattning: Om du är liberal och feminist – läs inte boken du blir bara förbannad!
dec 07
Yalom, Marilyn; A history of the wife; 2001
Denna bok fick jag rekommenderad på bröllopstorget där jag ihärdigt debatterade femnomenet brudöverlämning. Boken handlar om hustrun och hur hennes roll varit genom historien fram till nu. Det är mest fokus på den amerikanska hustrun, men europeiska hustrur, indianska hustrur och även andra hustrur kommer in här. Till exempel nämns ”Stockholmsäktenskap” som var ett fenomen som uppstod i Stockholm under 1800-talet då par inte gifte sig och kvinnan behöll makten över sina egna tillgångar. Det är verkligen en gedigen historisk skildring av kvinnan som hustru från antiken fram till idag, men de 400 sidorna blir aldrig långtråkiga. Vi får inblick i enskilda kvinnors vardag och många exempel tas upp där kvinnor gått emot strömmen och levt i äktenskap som mer liknar våra än de samtida. Samtidigt beskrivs det hårda livet för många kvinnor under exempelvis den viktorianska eran. Vi får veta ursprunget till brudöverlämning och ”obey and honor” som ibland fortfarande sägs vid vigslar i USA. I det sista kapitlet läser vi om hustrun idag från 50-talet och framåt och där påpekas att vi i Sverige har bättre föräldraförsäkring, men att i det stora hela så går det där, precis som här, framåt. Jag älskade denna bok och tycker att alla borde läsa den. I alla fall alla som funderar på att tåga längs med altargången med sin far och inte sin blivande man!
dec 05
Bli ett fan av feministbiblioteket!
Det finns en fan-sida på Facebook och sidan har skrivandets stund 92 fans. Klicka på Facebookikonen i högerspalten så kommer du dit.
dec 05
Martinson, Moa; Mor gifter sig; 1936
Först hade jag inte tänkt recensera denna bok här, men efter att ha läst den förstod jag att den passade. Boken handlar om Mia och utspelar sig vid förra sekelskiftet i Norrköping under några år av Mias liv. Mia är en fattig flicka som lever med sin Mor och sin styvfar som super bort mycket av familjens pengar. Boken är en reaktion mot andra böcker som kom ut vid denna tid och som är mäns barndomsskildringar. Uppväxten skildras som sagt ur åttaåriga Mias ögon. Hon är smart för sin ålder, men ganska slarvig. Hon flyttar ofta runt med sin familj och får därför inte gå i samma skola, och ibland får hon inte gå i skola alls. Mia har väldigt svårt för orättvisor och hamnar ibland på kant med personer som bestämmer över henne, för att hon inte vill erkänna brott hon inte begått. Boken är en proletärroman från 30-talet och skildrar fattiga människor på samhällets botten. Martinsson var själv engagerad politiskt och har bland annat skrivit i den liberalfeministiska tidskriften Tidevarvet som Elin Wägner var redaktör för. Själv var Martinsson inte liberal. Boken är mycket bra och är en fantastisk barndomsskildring. Läs boken, det är ett stycke kvinnohistoria!
dec 03
Barnböcker
Jag har länge haft ambitionen att recensera barnböcker, men eftersom jag inte har egna barn så faller det sig inte naturligt. En kollega till mig lånade mig Så gör prinsessor av Per Gustavsson och den var fantastisk! Några Astrid Lindgren-böcker såsom Pippi, Ronja och Kajsa Kavat kan jag också recensera, men jag behöver mer tips.
Alla ni som har småbarn, ge mig tips om vad jag ska läsa eller kom med en gästrecension!
nov 28
Att-läsa-lista december 2009
För att hålla denna sida uppdaterad så måste jag ligga i med läsandet (jag är som tur är en person som läser tämligen snabbt). Just nu läser jag A history of the wife av Marilyn Yalom och Mor gifter sig av Moa Martinsson. Den första handlar om livet som hustru genom århundradena. Här finns historik bakom mycket i våra vigselritualer (vad t ex brudöverlämning kommer ifrån). Den andra tänkte jag inte på till Feministbiblioteket, men det kanske blir så ändå, vi får se när jag har läst ut den. Det är i vilket fall ett stycke kvinnohistoria.
På min att-läsa-lisa efter dessa böcker står:
En klass för sig av Fanny Ambjörnsson
Gender, justice and the family av Susan Moller Okin
Den feminina mystiken av Betty Friedan
På min önskelista i jul står:
F-ordet av Petra Östergren
Klassisk feminism av Louise Persson
The power of feminism in art av Norma Broude
nov 28
Rand, Ayn; Och världen skälvde; 1957
Denna bok fick jag höra från flera håll att den kunde läsas feministiskt. Hur skulle en nyliberal bibel kunna vara feministisk? Jo, här handlar det om huvudperson Dagny Taggart som är den fantastiskt framgångsrika kvinna som klarar det som ingen man i hennes omgivning klarar. Hon har fått stå tillbaka för en mindre duktig bror, men visar sig vara mycket bättre på att driva företag. Hon går alltid sin egen väg och hon är den som lyckas. Boken skildrar med andra ord en modern, framgångsrik kvinna i 50-talets USA, men boken är också en slags 1984 som beskiver väldens väg mot undergång och världens räddare är så klart en man. Boken skildrar också en kvinna som är sexuellt frigjord och som har många olika sexpartner. En stark kvinna gör inte en feministisk bok och även om Dagny Taggart en otroligt spännande romanfigur så är det inte tillräckligt för Feministbiblioteket.
UPPDATERAT
Jag har omvärderat och Och världen skälvde är nu en del av Feministbiblioteket.
