Ni läste rätt, det blir ingen bokmässa för mig i år. Det finns ingen speciell anledning, utan är en bladning av inte så sugen och att det kostar mycket pengar. Jag har de två senaste mässorna varit där i tjänsten, och det har varit fantastiskt roligt att få kombinera nytta med nöje. Kanske spelar det nu in att jag återigen bara åker som bokbloggare.
Bokmässan är fantastisk och är min stora kulturella upplevelse varje år så det känns konstigt att jag inte är mer ledsen och för att beslutet att inte åka kändes förhållandevis lätt. De senaste mässorna har varit roliga på många sätt och jag har inte bara varit där för min egen skull, utan har också fått jaga material till artiklar i en tidning. När NU la ner i februari kände jag en enorm tomhet, men mitt nya jobb känns roligt och inspirerande så jag har inte hunnit sakna tidningen så mycket. Men nu, när jag ska göra något som jag vill göra för tidningen, så finns den inte mer. Det är lite jobbigt.
Jag har haft en fantastisk sommar på många sätt och även om vi sa dagen efter att vi kom hem från Balkan att vi inte gör om en sådan resa på länge, så börjar det suga i resetarmen igen. Ett höstlov är på gång och vi har varken pengar eller tid att göra något storslaget, men en liten resa kanske? För pengarna jag skulle lagt för hotellet i Göteborg, tänkte jag lägga på ett fint hotell i Riga. För hela familjen. Går allt i lås och inga priser börja skena så kanske det blir en tredagarstip till Lettland för fyra istället för en långhelg till Göteborg för bara för mig. Det känns som ett bra beslut.
Lite lyxigt boende, hotellfrukost, museum, affärer och middagar ute i tre dagar känns som en lagom höstlovsgrej. Dessutom är Riga betydligt trevligare för oss vuxna än Kokpunkten i Västerås eller Lost City i Örebro. Jag är helt ärligt också rätt sugen på Riga igen efter 16 år. Kanske reser vi dit, kanske inte.
Jag kommer nog att känna en viss sorg när jag ser alla bilder från mässan, men att jag har en streak på 12 år som nu bryts, kommer jag att sörja desto mindre. Jag vet att jag kan triggas av streaks, men i det här fallet känner jag bara att det kommer fler år och fler mässor och att jag i år inte tar ett livslångt farväl. På återseende, bokmässan!
