Barndomsskildringar är dagens tema och de tre böckerna jag presenterar idag är tyvärr inga muntra historier. Lite gott finns det kanske här och där, i alla fall i två av böckerna, men annars är det ganska jobbiga barndomsminnen som författarna bjuder på. Alla tre bygger på verkliga upplevelser, men är skrivna i en fiktiv form, som roman eller seriealbum.
Deras ryggar luktade så gott av Åsa Grennvall: En serie om en flickas uppväxt i ett hem utan kärlek. Materiellt har hon allt hon behöver men föräldrarna tar henne aldrig i sina famnar. Hon förstår på sina kompisar att alla inte har det så hemma. Titeln kommer ifrån de nätter då hon som barn smög sig in och la sig mellan sina föräldrar och luktade på deras ryggar. Obeskrivligt sorgligt!
Mig äger ingen av Åsa Linderborg: En flickas uppväxt med en alkoholiserad far som prioriterade öl framför mat. Det positiva i relationen är när de kan mötas genom politiken. Annars är det en ganska torftig barndom som ofta får tillbringas på krogen där pappan ska dricka.
Svinalängorna av Susanna Alakoski: Ett liv med två föräldrar som är periodare är vad flickan i den här historien berättar om. De bor i ett miljonprogramsområde i Ystad och perioderna då föräldrarna är nyktra är mycket bra, medan det blir ett rent helvete när de super. En vän till mamman blir deras räddning många gånger.
