Margit Nordin, en gymnastikdirektör från Grängesberg åkte Vasaloppet den 4 mars 1923. Ingen hade räknat med att en kvinna skulle ställa upp, men det fanns inget förbud så de chockade arrangörerna kunde inget annat göra än låta henne åka. Hennes deltagande var så otroligt upprörande så kvinnor förbjöds åka Vasaloppet fram till 1981. 1980 hade en kvinnas förklädnad till man avslöjats i SVT:s sändning och efter uppmärksamheten kring det upphävdes förbudet. Det skulle dröja ända till 1997 innan den kvinnliga segraren i Vasaloppet också räknades som segrare.
Margit Nordin genomförde loppet med bravur. Hon stod på benen under hela loppet och gick i mål på tiden 10 timmar, 9 minuter och 42 sekunder. Hon gick i mål sist av alla 103 startande som fullföljt.
Efter loppet skrev Idrottsbladet:
Nio mil är för långt för en kvinna. Det blir ingen tävling, det blir ett onödigt uthållighetsprov, och man kan inte vara säker på att alla som vilja försöka sig på uppgiften lika lyckligt komma att gå i land därmed. Ty nästa år komma många flickor som vilja starta – var lugna för den saken. Men de måste nekas.
Det var alltså på 80-talet som detta synsätt officiellt upphörde. Men däremellan hade som tur var många trotsat förbudet och kört ändå, men under manligt namn. Margit Nordin dog 1982 så hon kan ha fått uppleva att kvinnor fick lov att åka igen. Det borde hon tyckt var på tiden.
Se ett klipp från Margit Nordins lopp (utan ljud):
Jag hittade ingen bild på Margit Nordin, så den här målportalen får duga som illustration idag.
2 kommentarer
Mora -Nisse han som har vunnit Vasa-loppet flest gånger han blev på 1970-talet betraktad som en mullig mansgris.Han var då ordförande för Vasa-loppet och var motståndare till att kvinnor fick deltaga.Men det förekom att kvinnor deltog med mustasch.
Författare
Det visste jag inte! Det låter hemskt mansgrisigt måste jag säga. Eller långt efter sin tid. Trist i vilket fall. Jo, det var många kvinnor som åkte under årens lopp och tur var väl det, annars kanske förbudet hade varat än 🙂