som jag gjort med de andra, eftersom det är så fint att Sara själv läser de historiska kapitlen. Resten av boken läser Ellen Jelinek. Boken är utgiven på Piratförlaget. Här kan du läsa vad jag tyckte om Första Monikaboken och Andra Monikaboken.
Monika har nu kommit in i fasen då hon umgås med tanken på att ge upp alla försök att skaffa barn. 11 år har hon försökt och i elva år har hon varit olycklig av alla misslyckanden. Nu får det någonstans vara nog. Men så kommer Claes in i hennes liv, Claes från skrivarkursen i Norrland, som så gärna vill ge henne ett barn. Trots att de bara är i början av sitt förhållande bokar han både klinik och biljetter. Monika känner att hon inte är redo. Samtidigt tar något annat form, att hon är viktig för andra människor. Särskilt viktig för Texas, hennes granne, och också för Livia, hennes brorsdotter.
När jag började läsa den första boken var jag rädd för slutet, för att Monika skulle förbi barnlös. Jag vet att Sara Lövestan själv gett upp försök att få ett barn så jag misstänkte att det nog inte skulle sluta som jag ville. En annan tanke smög sig in i den här tredje boken och det var att hon ju faktiskt har ett barn som bara har henne. Texas överlever tack vare sina vänskap med Monika och hon känner att skulle hon dö, skulle hon testamentera allt till honom. Den relationen är viktigare än barnförsök, det kunde till och med en före detta barnlös som jag känna.
Nu levande är oerhört fin och jag tyckte bättre om den än den andra boken. Den sydde ihop historien på ett bra sätt. Tillbakablickarna gav oss kvinnohistoria och hur illa kvinnor och små flickor behandlades om någon man förgripit sig på dem och gjort dem med barn. Samtidigt finns det mycket kvinnokraft i berättelserna.
