Förrförra årets bokhög på Landsort. 2020 var en bra lässommar till skillnad från 2021.
Sommaren 2021 läste jag inte mycket. Jag gjorde andra saker och hade bara med mig sega och tråkiga böcker till landet för att jag borde läsa dem, inte för att jag var speciellt sugen. I år måste det bli ändring på det!
Jag har under 2022 prenumererat på bokförlaget Tranans utgivning och där har det kommit många böcker som jag bara inte hunnit läsa, men som jag är oerhört sugen på. En av dem, 10 minuter och 38 sekunder i en märklig värld av Elif Shafak, läser jag just nu för bokcirkeln Läsa jorden runt.
Min plan för lässommaren 2022 är att varva de kanske lite mer tunga böckerna från Tranan, med mer lättlästa böcker. Det kan vara bra feelgood som jag längtat efter att läsa, inte tråkiga böcker i bokhyllan som inte tilltalade mig igår och inte kommer att tilltala mig imorgon. Jag har beställt Mhairi McFarlanes senaste bok Mad about you, som ett exempel på feelgood att njuta av i hängmattan (bildligt talat, jag ligger inte i hängmattor).
Jag tänkte också läsa den relativt nya boken Baader-Meinhof – terrorismens årtionde av Jens Nordquist. Skäms nästan att jag missat att det kommit ut en ny Baader-Meinhof-bok. Det var en besatthet jag hade för flera rå sedan, men ett intresse som alltid finns vilande.
De Trananböcker jag har, förutom ovan nämnda, är Samanta Schweblins Kentukis och Yoko Ogawas De förlorade minnenas ö. Jag har även köpt fortsättningen på Rotlös, En kropp att sörja, som jag också ser mycket fram emot! Såhär sugen på böcker i min bokhylla var det längesedan jag var så det känns lovande. Jag kanske kommer att göra en utmaning till mig själv och jag känner att det skulle peppa mig ännu mer. Varför uppfinna hjulet igen? Världssommar 2022 är kanske ingen dum idé.
Låt lässommaren 2022 bli mycket bättre än lässommaren 2021!
