Då är det dags igen, ett år har gått sedan sist och jag klarade av att läsa alla nobelpristagare på sextiotalet samt Patrick Modiano. Värt att notera är att efter Nelly Sachs kommer det dröja till nittiotalet innan en kvinna får priset igen. Helt skandalöst såklart.
2014 Patrick Modiano, Frankrike: Jag läste Lilla smycket och ska diskutera den på Twitter nästa vecka med #boktwitt-gänget. Den var mycket intressant och tjänar definitivt på att diskuteras!
1969 Samuel Beckett, Irland: Nu var det något år sedan sedan jag läste I väntan på Godot, men minns att den var lite knepig. Efter diskussion med min make om boken/pjäsen förstod jag att den hade tjänats på att diskutera i grupp. Det är många dimensioner i den som inte nödvändigtvis kommer fram om man läser den rakt upp och ner.
1968 Yasunari Kawabata, Japan: Snöns rike var inte det bästa bok jag har läst. Det var spännande att läsa något från Japan, men det spännande stannar där.
1967 Miguel Angel Asturias, Guatemala: Weekend i Guatemala var en spännande bok som faktiskt hade ett och annat feministiskt drag (beskrev hur hemskt kvinnor behandlades under krig och förtryck).
1966 Samuel Agnon, Israel: Jag läste Evig fred, en kort novellsamling. Efter första novellen tänkte jag ge upp, men så var det en som jag verkligen gillade. Agnon får därmed klassas till de som inte är helt oläsbara.
Nelly Sachs, Sverige (född i Tyskland): Underbara men ganska jobbiga dikter. Jag läste ur hennes samlade dikter och ser mycket fram emot att vi ska läsa henne i bokcirkeln Tretton nobelpristagare.
1965 Michail Sjolochov, Sovjetunionen: Jag hade förvarnats om att detta skulle vara en riktig tråkmåns. Jag lånade Den azurblå stäppen och orkade bara läsa novellen med samma namn. Något annat var helt enkelt inte prioriterat.
1964 Jean-Paul Sartre, Frankrike: Jag läste Äcklet för flera år sedan för att jag verkligen ville läsa Sartre. Han tackade nej till nobelpriset (men ville ångra sig några år sedan när han hade ont om pengar) och var dessutom tillsammans med min stora idol Simone de Beauvoir. Äcklet var dock mer bisarr än bra.
1963 Giorgos Seferis, Grekland: Förlåt Grekland, men jag blandar ihop de grekiska nobelpristagaren. Seferis var ingen som jag fäste mig alls vid.
1962 John Steinbeck, USA: Jag läste Möss och människor, en riktig klassiker. Det var flera år sedan jag läste den men jag vet att jag tyckte om den.
1961 Ivo Andric, Jugoslavien: Bron över Drina läste jag i somras på Landsort och det kanske inte var den mest lättsmälta boken jag läste då. Men ändå måste jag säga att jag är otroligt glad över att ha läst den och att jag lärde mig ganska mycket om konflikterna på Balkan.
1960 Saint-John Perse, Frankrike: En poet som inte lämnat några spår alls. Hade jag inte sparat boken Krönika så hade jag aldrig kommit ihåg vad det var jag hade läst.
Här är böckerna 2000-2010,1990-1999, 1980-1989 och 1970-1979.
2 kommentarer
1 ping
Steinbeck gillar jag mycket! Men sex av de andra har jag inte än läst så jag får väl återkomma och berätta om jag gillade dem bättre än du gjorde.
Författare
Steinbeck var bra! Men annars gav jag inte mycket för sextiotalet. Och jag bävar för femtiotalet, där jag redan läst de två mest kända (Lagerkvist och Hemingway),
[…] dags brukar jag ju presentera årets Nobelläsning. Jag har läst alla nobelpristagare sedan 1960, men sedan har det liksom blivit stopp. Jag har inte läst några nobelpristagare på 50-talet i […]