Tidigare i sommar hade jag en artikeln om världslitteratur där jag intervjuade Johannes Holmqvist på Tranan. Själv läser jag mycket från Tranan och prenumererar på deras utgivning. Böckerna jag skriver om i NU under sommaren kommer inte bara från dem, men flera gör det. NU går att prenumerera på för den som önskar.
Vill satsa på mindre kända författare
I sommar kommer kultursidorna i NU fyllas av litteratur från delar av världen där de flesta svenskar inte läser så mycket ifrån. Hanna Lager vill vidga dina vyer och låta dig inspireras av böcker från olika delar av världen. Att läsa världslitteratur kan kännas lite för obskyrt och artikelseriens syfte är att bot på den fördomen.
Världslitteratur är kanske inte världens bästa ord, men vad ska man annars kalla litteratur från andra delar av världen än den vi ofta läser litteratur ifrån? Vi svenskar läser mycket litteratur från vårt eget land och det finns hos många en känsla av att man vill känna igen sig när man läser. Likaså säger kanske fördomar att litteratur från små länder långt bort, är tunga och svåra att ta till sig.
Ett förlag som gett ut världslitteratur sedan 1992 är Tranan. Jag ringer och pratar med Johannes Holmqvist som är förlagschef där och vill prata om vikten av att ge ut böcker från andra delar av världen än vad vi är vana vid.
– Det är klart att det är viktigt, men jag tycker att det blir lite träigt att bara prata om nyttan av att läsa litteratur. Det behöver vara inte skoltvång att läsa, utan det är roligt och givande också. Jag personligen tycker att det är spännande att läsa litteratur från länder jag inte vet så mycket om.
Det är inte så att litteratur från exempelvis Japan eller Argentina måste vara svårlästa, bara för att det inte översätts lika mycket litteratur därifrån som från USA och Storbritannien. På nästa sida recenserar jag Kärlek i Seoul av Sang Young Park. Den är varken tung eller svårläst och på två dagar hade jag läst halva boken.
– Nej, den är inte svårtillgänglig, den skulle man till och med kunna läsa på gymnasiet, säger Johannes Holmqvist.
När jag läste Kärlek i Seoul tänkte jag på att jag faktiskt läst en hel del böcker från Sydkorea och drog då den tämligen felaktiga slutsatsen att det kommer mycket litteratur från Sydkorea just nu. När jag tänker tanken högt, protesterar Johannes Holmqvist.
– Tycker du? Det finns ju ett enormt intresse för koreansk kultur i Sverige, men där har litteraturen inte alls hängt med. Visst är det är svårt att hitta översättare, men det är inte hela problemet. Det finns inte heller något större intressen från förlagen.
Tranan jobbar inte riktigt som stora traditionella förlag. De har en annan nisch och därmed inte storsäljare som kan bära den övriga utgivningen. Men såklart är de också beroende av att sälja böcker och de har haft en och annan litterär höjdare. Den kinesiska nobelpristagaren Mo Yan ges ut på svenska på Tranan och så även ständigt nobelpristippade Jamaica Kincaid från Antigua.
– När våra böcker får uppmärksamhet så får vi såklart bättre ekonomi, men vi vill ändå fortsätta satsa på mindre kända författare. Men i de fallen vi får in mer pengar kan vi satsa mer på att fler författare får ett större genomslag.
Att satsa på mindre kända författare betyder mindre kända i Sverige. I sina hemländer kan de vara enormt stora. Betänker man att det stora intresset för koreansk kultur i Sverige inte har lett till enormt stor utgivning av Sydkoreansk litteratur, är det inte svårt att föreställa sig hur det ser ut i andra länder. När jag frågar Johannes Holmqvist vad han ser fram emot i höstens bokutgivning, väljer han en stor brasiliansk författare.
– Hudens avigsida av Jeferson Tenório är en roman som vunnit motsvarande Augustpriset i Brasilien. Det är en roman som handlar om en lärare som dödas i samband med ett polisingripande och är en berättelse om en man och ett land som präglas av rasism. Det är en välskriven, intressant skildring av Brasilien och tar upp den afro-brasilianska erfarenheten.
För att få fler intresserade av förslagets böcker, har Tranan olika sätt att knyta till sig sina vänner. Tranans vänner har en Facebookgrupp och det finns även digitala bokcirklar knutna till utgivningen. En sak som inte är helt vanligt är att de erbjuder bokprenumeration på fyra eller sex böcker under ett år, något som är ganska populärt.
– Vi är tacksamma för att folk litar på oss så mycket att de låter oss välja deras böcker. Alla kanske inte gillar allt, men det ingår ju i konceptet, säger Johannes Holmqvist.
Jag antar att man kan utveckla en viss blick för litteratur och hittar det man letar efter. I sommar är det flera förlag som ger ut världslitteratur och en liten spaning var att det kanske har ökat, men det håller inte Johannes Holmqvist med om. Att det däremot skulle kunna bli en trend, är han mer öppen för.
– Det är en stor snackis inom förlagsvärlden att försäljningen av engelskspråkiga böcker ökar för varje år. Det blir svårare och svårare ge ut översättningar från engelska efter som lönsamheten minskar, vilket gör att förlag tittar på andra språk. Din spaning stämmer inte nu, men kanske kommer att bli verklighet.
Idag är det mindre förlag drar ett tungt lass när det kommer till översättningar. Det finns flera förlag som nischar in sig på olika språk, tex Sekwa som ger ut fransk litteratur och Thorén och Lindskog som ger ut översatta böcker från tyska.
– Det är vårt att få ekonomi i utgivning av översatt litteratur. Kanske satsar man hellre på svensk litteratur.
Det är svårt att komma förbi ekonomin när vi pratar om utgivning av så pass smal litteratur som Tranan ger ut och Johannes Holmqvist medger att det är svårt att få lönsamhet. Flera länder har översättningsstöd som går att söka, vilket Tranan också gör när det finns möjlighet. Det har även Sverige i andra länder.
För oss som gillar att läsa böcker från hela världen är det fantastiskt att det finns små förlag som är villiga att översätta böcker som inte kommer att bli några kassasuccéer. Under sommaren kan du som läser NU ta del av recensioner av böcker från hela världen. Några av dem är utgivna på bokförlaget Tranan.
