Christina Lindstörms debutbok Hälsningar vid havets botten är en ungdomsbok som kom 2015. Efter att ha läst Finns det björkar i Sarajevo?, blev jag sugen att läsa något med av Lindström. Jag tycker också att ungdomsböcker passar bra för lyssning och mina promenader till och från förskolan slukar en del ljudböcker.
I Hälsningar från havets botten får vi möta Phille som går på musikgymnasium. Han är mörkhyad för hans mamma kommer från Brasilien, men mamman har han inte träffat sedan han var liten. Var hon är vet han inte då hans pappa vägrar att prata om det. Pappan är inte den som har mest ordning på sig, men i bakgrunden finns en farmor som ser till att Phille får god lagad mat emellanåt och en rejäl push i skolarbetet. När boken börjar upptäcker Phille att Hanna går på skolan. Hanna som försvann i fyran för att aldrig komma tillbaka. Hanna som han var otroligt kär i fast hon hade trasiga kläder och ljög om att hon hade en häst. Kommer Hanna ihåg honom?
Hälsningar från havets botten är en kärlekshistoria mellan den glada och lite bekymmerslösa Phille och den inbundna och socialt hämmade Hanna. Phille har sina egna bekymmer, men han tar mycket i livet med en klackspark. Hanna har svårt att ens hälsa på folk. Tillsammans blir de ett udda par som klarar av att öppna sig för varandra med sina innersta tankar.
Det var en mycket fin ungdomsbok med en kille och hans känslor i centrum. Phille är en snäll kille och även om han också kan göra fel, ber han om ursäkt. Det är inte något helgonporträtt av en kille som knappast finns i verkligheten, utan mer en alternativ mansroll för en ung kille som vill ha kärlek och sex som alla andra men som inte spelar någon han inte är. Kärleken till Hanna är också så fantastiskt fin. Det är kärlek som inte tar hänsyn till status eller coolhet, bara ren kärlek. Christina Lindström skriver fantastiska ungdomsböcker med pojkar som huvudpersoner, med alternativa roller för den som inte nödvändigtvis är cool och tuff.
1 kommentar
Denna boken var lika dålig som femisiterna!