Novellix har gett ut fyra noveller om vänskap. I den är det bara kvinnliga författare och alla har den gemensamma nämnaren att de handlar om någon form av vänskapsrelationer. Böckerna går att köpa som en ask med alla fyra eller styckvis.
Chimamanda Ngozi Adichie – Apollo: En pojke minns en händelse med en tjänare de haft i familjen. Han fick sjukdomen apollo, en form av ögoninfektion, och pojken fick inte leka med honom. Föräldrarna förstod aldrig vänskapen mellan tjänaren och pojken och när pojken smittades trodde de på honom att han fått det av någon i klassen. Novellen handlar om klasskillnader, svek och barns perspektiv.
Lisa Taddeo – Suburban weekend: Två vänner som super, knullar och lever livet. Den ena av den bär på en stor sorg, hennes båda föräldrar har gått bort inom loppet av ett år. Nu är hon ensam kvar och hennes barndomshem ska säljas. Om vänskap, men också om att inte förstå varandra.
Rachel Cusk – Det är så man gör: En gäng vänner är på semester i Europa för att åka skidor. I USA finns en av vännernas fru och barn kvar. Frun har drabbats av en förlossningsdepression och barnet tas hand av sin mormor. Pappan har åkt iväg för att ge sin fru utrymme att börja älska sitt barn, men det verkar inte gå som det är tänkt. Han anförtror sig till en av sina vänner. Om gammal vänskap och sorg och att allt inte är som det ser ut att vara.
Sara Stridsberg – Vi var rovdjur: En sommar plockar pappan upp en till flicka. Han säger till sin dotter som han åker omkring med att det är hennes syster. Det uppstår någon form av hatkärlek systrarna emellan, men när sommaren är slut skiljs de åt. Då blir saknaden enorm. Men vem var egentligen systern? Om systerskap och familjehemligheter.
Det här var en riktigt, riktigt bra novellsamling. Alla fyra novellerna höll hög klass och jag älskade dem allihop på sitt sätt. Jag har till och med svårt att välja ut en som min favorit, men det går nog ändå bli Chimamanda Ngozi Adichies Apollo. Den hade så många dimensioner och hon visar så fantastiskt hur ett barn kan orsaka en katastrof, just för att föräldrarna bär på så många fördomar och är så nedlåtande mot någon som har lägre klass än de själva.
Lite intressant i sammanhanget var att jag läste dessa noveller parallellt med Johanna Schreibers Det bästa som har hänt mig, som också berör förlossningsdepression och en mamma som i början saknar förmågan att älska sitt barn. Rachel Cusks novell är skriven ur pappans perspektiv och det var också otroligt gripande. Jag tycker at det är så spännande när jag råkar läsa saker samtidigt, som handlar om samma saker. En extra oväntad krydda till läsningen av den här novellasken!
2 kommentarer
Denna står högt upp på min önskelista till tomten. Tack för en fin recension nu blev jag extra sugen! 🙂
Författare
Vad kul! Alltid lika roligt när jag får bekräftat att jag lockar till läsning. Tack!