Nu är jag hemma från en kryssning till Helsingfors ett drygt dygn för tidigt. Det beror på att vi aldrig åkte till Helsingfors. Vi gick på båten, svidade om till kvällsstass och åt middag. Efter det var det drinkar i baren och dans för barnen. När vi var på väg ner en sväng till leklandet kom det slutgiltiga beskedet, båten kommer inte att bli försenad, den kommer inte att avgå alls.
Vi hade haft kul, men det kändes inte alls som om det var läge att åka hem vid nio på kvällen när tanken var att att dagen efter äta bufféfrukost och kliva i land i Helsingfors. Vi stannade på båten eftersom det erbjudandet fanns. Idag hade Silja Line gjort det bästa av situationen och bjöd på bad i deras spa samt lunch i bufférestaurangen. Det fanns även möjlighet att stanna och sova över till imorgon, men vi kände att det fick räcka efter lunch.
Det går ju ingen nöd på oss egentligen. Vi fick en upplevelse som var som en 23-timmarskryssning, bara det att vi aldrig lämnade Värtahamnen. Men vi ville ju se Helsingfors och det var därför vi valt en 48-timmarskryssning. Men vi vinner tid. Nu hinner vi hem och tvätta och träna istället, som en i resesällskapet sa. Barnen var såklart oerhört besvikna. Första gången Hugo åkte på semester med en kompis slutar det med ingen resa alls. Selma som åkt på många kryssningar i sitt korta liv, vet att det är två nätter och hon ville inte alls åka hem.
Nu inväntar vi kompensation för resan och sedan bokar vi en ny, när det är juletider och vi kan gå på julmarknad i Helsingfors. Det ska bli roligt det också och vi gläds åt att vi inte råkade på felet i Helsingfors och därmed fick stressa med att boka om jobbmöten och dylikt. Våra tankar går också till dem som rest från annan ort än sin bostadsort eller skulle åka reguljärt och hinna med någon anslutning. Vi drabbades med andra ord inte så hårt.